Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Vi undersöker genom denna uppsats i vilken grad ett informationssystem som utvecklats med ett användbarhetsperspektiv också uppnår handlingsbarhet. Då vi under vår utbildning blivit väl bevandrade i både användbarhet och handlingsbarhet, framförallt teoretiskt, så har det uppstått enfråga som vi vill behandla. Nämligen: leder systemutveckling utifrån ett användbarhetsperspektiv gärna till handlingsbara system? För att söka svar på denna fråga så är intervjuer av användare i ett egenutvecklat system samt observation av densamma det som utgör de empiriska erfarenheterna.Slutsatsen är att användbarhetsperspektivet inte i detta fall per automatik lett till en hög handlingsbarhet utan vi ser en tämligen låg handlingsbarhet trots att användbarheten är tydlig och rådande. Utvecklingen av systemet har skett med användarmedverkan och intervjuerna visar på att det mest är funktionalitetskrav där samråd varit gällande.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke.Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet.Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas..

Offentliga trådlösa nätverk finns idag mer tillgängliga än någonsin. Samtidigt haralla dessa nätverk något gemensamt ? de går alla att avlyssna och risken finns attanvändarens information kan komma i fel händer. Uppsatsen behandlarallmänhetens säkerhetsmedvetenhet med avseende på denna typ av nätverk genomtvå undersökningar. Den första undersökningen sker via ett tekniskt experiment därdet på flera geografiska platser har erbjudits ett trådlöst nätverk till allmänheten.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

I dagens samhälle behöver organisationer ha ett fungerande samarbete för att kunna utföra ett så bra arbete som möjligt. Microsoft SharePoint är en så kallad informationsplattform som har som ett av sina huvudsyften, att stödja samarbetet i verksamheten. Då SharePoint är en väldigt bred plattform så har vi fokuserat oss på dess inverkan på samarbetet. Målet med detta examensarbete är att undersöka hur SharePoint påverkar samarbetet inom olika verksamheter, vilket i sin tur ska leda till en kunskap om huruvida SharePoint är ett bra stöd för samarbete eller inte. Undersökningen skedde genom fem kvalitativa intervjuer på tre olika företag som arbetar med Microsoft SharePoint i olika utsträckning.

Syftet med denna studie är att explorativt förklara sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse. Utifrån befintlig teori utarbetas några propositioner som förklarar detta samband. Genom enkätundersökning söks empiriskt stöd för dessa propositioner. De teoretiskt och empiriskt påvisbara propositionerna utmynnar i ett antal hypoteser. Hypoteserna representerar slutsatserna i detta arbete och förklarar sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse.

Problem: I uppsatsen undersöks vilka möjligheter och hot mobiltelefonibranschen i Sverige står inför när 3G-teknikens införs. Vidare undersöks hur en nätaktör som Hi 3G Access AB kan vinna varaktiga konkurrensfördelar på denna marknad. Slutligen undersöks hur införandet av ny teknik, 3G-tekniken, påverkar affärsmöjligheterna i branschen på ett mer teoretiskt plan. Metod:Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: I studien används Porters teori om branschanalys samt Barneys teori om resursers betydelse för att nå varaktiga konkurrensfördelar.

Trådlösa nätverk är något som sprider sig allt mer i dagens samhälle. Redan nu finns det ett trådlöst nätverk nästan var man än befinner sig, alternativt någonstans i närheten. Detta är något som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framåt. Men i kombination med de möjligheter det skapar så skapas även problem då det finns individer som vill utnyttja de säkerhetsbrister som uppstår i och med att den nya tekniken förs framåt och den allmänna kunskapen åtminstone från början ofta är långt ifrån fullgod. Den stora frågeställningen är vem som bär ansvaret för en trådlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller är det ägaren till uppkopplingen som får stå till svars vid en eventuell rättegångstvist? Metoden vår grupp har använt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, då arbetet kräver en djupare inblick i det juridiska kring ämnet.

Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp.