Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med uppsatsen Àr att studera ett eventuellt samband mellan rörelse och lÀslust i ett genusperspektiv. En enkÀtundersökning har dÀrför genomförts pÄ 262 elever i Ärskurs fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts pÄ fem skolor i tvÄ kommuner. En enkÀtundersökning har valts för att syftet krÀver svar frÄn mÄnga respondenter. Resultatet av undersökningen visar att rörelse och lÀslust har ett visst samband.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka bÄde teoretiskt och praktiskt om det föreligger nÄgot behov i Sverige att lagstifta pÄ omrÄdet hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhÄllanden. Den rÀttsdogmatiska metoden har tillÀmpats och gÀllande rÀtt har jÀmförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av Är 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer frÄn yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrÀtten tillÀmpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen Àr att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvÀrda.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur kunskapsomrÄdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrÄn gÀllande styrdokument jÀmföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lÀrande om pÄfrestande arbetsstÀllningar. UtifrÄn tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier ville jag fÄ vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsÀttningar till ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet tyder pÄ att elever pÄ den kommunala gymnasieskolan, i jÀmförelse med elever pÄ den fristÄende gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar ocksÄ att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att Äterkoppling inte görs i tillrÀcklig utstrÀckning..

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

SmÄhusomrÄden tar upp en stor del av ytorna i vÄra stÀder och de anses ofta vara gröna. Det finns hÀr en stor andel grönska per person, men hur grönt Àr det egentligen? MÄnga av de nya smÄhusomrÄdena saknar en nÀrvarande grönska och uppfattas tvÀrt emot Àldre omrÄden som homogena och trÄkiga. Varför Àr det sÄ? Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa omrÄden.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i Ärskurs 4-6 ser pÄ och upplever sin idrottsundervisning idag och om de pÄ idrottslektionerna kan se nÄgon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att se om en teori som KASAM kan underlÀtta införlivandet och öka individens förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa samt hur man kan tillÀmpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande pÄ idrottslektionerna..

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Glukosintolerans och diabetes typ 2 blir allt vanligare. Det Àr en negativ utveckling som sker vÀrlden över. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienter med nedsatt glukostolerans att genomföra bestÄende livsstilsförÀndringar. Resultatet frÄn tolv vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes med Leininger?s omvÄrdnadsteori om culture care som teoretiskt ramverk.