ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete pÄ breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poÀng, vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i LuleÄ kommun samt, att lÀmna förbÀttringsförslag pÄ hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ ansats samt innehÄller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöomrÄdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier pÄ samhÀlls-, organisations- och individnivÄ. Dessa Àr Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?KÀnsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden Àrutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlÀrningsteorin och bygger till stor del pÄ behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fÄtt stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvÄrdsinsats inom socialtjÀnsten Àr VÀsterÄs.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Det svenska samhÀllet har under lÄng tid varit vÀldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i tvÄ delar. En del var rent empirisk dÀr det skulle undersökas om Sverige Àr beroende av andra lÀnder i sÄdan utstrÀckning att det utgör ett hot mot statens sÀkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och sÀkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mÄn neorealismen och interdependensteorin hade nÄgot förklaringsvÀrde vad gÀllde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars sprÄk i MönsterÄs och Kalmar. Syftet Àr att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas sprÄk samt att se vilka av de undersökta orden som Àr mest och minst frekventa i deras ordförrÄd. För att ta reda pÄ om ungdomarna anvÀnder dialektord genomförde jag en enkÀtundersökning i sammanlagt Ätta gymnasieklasser i orterna. EnkÀten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frÄgor: de fick svara pÄ om de hade hört ordet, sjÀlva skulle kunna anvÀnda det och om de vet vad ordet betyder.Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jÀmfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförrÄd Àn pojkar.

Denna kandidatuppsats har haft som syfte att undersöka hur tvÄ svenska researrangörer; Ving och Fritidsresor, kommunicerar och marknadsför sig genom text med fokusering mot hÄllbar turism. Researrangörernas tolkning och förestÀllning av deras hÄllbara arbete har granskats och stÀllts mot tidigare turismvetenskaplig begreppsapparat gÀllande hÄllbar turism, som uppfattas vara av komplex karaktÀr. Turismaktörernas uppfattningar har framstÀllts genom tvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, med ett fokus pÄ den textuella kommunikationen i en diskursanalys. Materialet har insamlats frÄn respektive besökshemsidor med inriktning pÄ företagens hÄllbarhetsdiskurs.Genom ett metodologisk socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt har researrangörernas sprÄkliga textuppbyggnad studerats med avsikt att se hur sprÄkets mening skapar en socialt konstruerad verklighet. DÀrmed visar undersökningen hur företagen kommunicerat hÄllbarhetsfenomenets huvudsakliga innehÄll samt dess framstÀllning och tolkning av detta begrepp.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Syftet med denna rapport Àr att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus pÄverkar kostnader och energiÄtgÄng för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen pÄ ett pÄgÄende byggprojekt i VÀxjö, kv Limnologen, utförts. Total energiÄtgÄng för isoleringens livscykel har tagits fram frÄn tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets vÀrmebehov har berÀknats mha information frÄn ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiÄtgÄng, koldioxidutslÀpp och ekonomi.