I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska tolv svenska företags Ärsredovisningar. Arbetet inriktar sig pÄ att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi anvÀnder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gÄ ifrÄn det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat Àr kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat Ärsredovisningar med hjÀlp av ett egenutformat frÄgeformulÀr.

Detta Àr en jÀmförande litteraturstudie mellan tre lÀrarhandledningar för Ärskurserna tvÄ, fem och Ätta. Syftet Àr att se om det Àr nÄgra skillnader mellan lÀrarhandledningarna och i sÄ fall vilka det Àr. Den metod som har anvÀnts Àr en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. LÀrarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehÄller elevböckerna med tal och facit. Dessutom Àr det ungefÀr samma arbetsomrÄden som finns i alla lÀromedlen.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar tillatt minska beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devÄrdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvÄrdnadsÄtgÀrderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vÄrdmiljöngenom fÀrgsÀttning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, Àven att anvÀndasig av personcentrerad och behovsanpassad vÄrd för att beakta hela mÀnniskan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och kÀnsel med hjÀlp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att anvÀnda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick Àgna sig Ät intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter sÄsom attlÀsa tidning och lösa korsord.

ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete pÄ breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poÀng, vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i LuleÄ kommun samt, att lÀmna förbÀttringsförslag pÄ hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ ansats samt innehÄller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöomrÄdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier pÄ samhÀlls-, organisations- och individnivÄ. Dessa Àr Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?KÀnsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden Àrutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlÀrningsteorin och bygger till stor del pÄ behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fÄtt stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvÄrdsinsats inom socialtjÀnsten Àr VÀsterÄs.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Det svenska samhÀllet har under lÄng tid varit vÀldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i tvÄ delar. En del var rent empirisk dÀr det skulle undersökas om Sverige Àr beroende av andra lÀnder i sÄdan utstrÀckning att det utgör ett hot mot statens sÀkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och sÀkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mÄn neorealismen och interdependensteorin hade nÄgot förklaringsvÀrde vad gÀllde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars sprÄk i MönsterÄs och Kalmar. Syftet Àr att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas sprÄk samt att se vilka av de undersökta orden som Àr mest och minst frekventa i deras ordförrÄd. För att ta reda pÄ om ungdomarna anvÀnder dialektord genomförde jag en enkÀtundersökning i sammanlagt Ätta gymnasieklasser i orterna. EnkÀten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frÄgor: de fick svara pÄ om de hade hört ordet, sjÀlva skulle kunna anvÀnda det och om de vet vad ordet betyder.Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jÀmfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförrÄd Àn pojkar.