Dagens textil-och modebransch Àr utspridd över ett globalt nÀtverk och har en stor pÄverkanpÄ mÀnniska och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan pÄ samhÀllet och visardet utÄt blir allt viktigare. Det hÀr refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sÀgas vara ett viktigt verktyg för att uppnÄ differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning pÄ grund av begrÀnsade resurser, men genom att se det som enkÀlla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att pÄ sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag pÄ svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att problematisera mÄngfaldshanteringen genom att studera mÄngfald dÀr den praktiseras, bland de anstÀllda. Med hjÀlp av anstÀlldas perspektiv vill vi undersöka hur ett företag i Sverige praktiskt jobbar med diversity management. För att detta ska bli möjligt Àr det samtidigt viktigt att förstÄ ledningens perspektiv, dÀrför kommer vi att ta med Àven denna. Vi vill bidra till att utveckla teoriernas möjligheter att tillÀmpas praktiskt genom att ta större hÀnsyn till medarbetarnas förvÀntningar och Äsikter i arbetet med mÄngfald. Metod: Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ och deduktiv ansats i vÄr studie dÄ vi har valt att utgÄ ifrÄn tidigare forskning om mÄngfald för att sedan kunna identifiera om det finns nÄgot perspektiv som saknades eller som skulle kunna fördjupas.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestĂ€mt och oförĂ€nderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt?.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tÀnkt att anvÀndas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebÀr att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram dÀr den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkÀnning..

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Denna uppsats behandlar design av mobila tjÀnster frÄn ett anvÀndbarhetsperspektiv i en turismkontext. Studien hade flera syften, dÀr det teoretiska bidraget var att ta fram ett teoretiskt ramverk för design av mobila tjÀnster. Detta ramverk innehÄller bland annat begreppen kontext, informationspresentation och navigering. Det praktiska bidraget var att skapa en prototyp, utifrÄn det teoretiska ramverket, av en mobil turisttjÀnst som sedan utvÀrderades. Studien innehöll tre faser, den första var en litteraturstudie som resulterade i det teoretiska ramverket.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, nÀrmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete Àr att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs pÄ ett kvalitativt sÀtt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats Àr uppbyggd pÄ följande sÀtt.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.