Sök:

Sökresultat:

8074 Uppsatser om Teoretiska utgćngspunkter - Sida 28 av 539

?Skolmisslyckanden? pÄ gymnasiet. Hur kan skolan och specialpedagogen arbeta för att fler elever ska klara gymnasieskolan ?

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

Hur vet vi att det fungerar?

Dagens samhÀlle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som gÄr samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva mÄste det finnas anvÀndaresom vill anvÀnda det. För att anvÀndare skall anvÀnda ett IT-system mÄste systemet har tillrÀcklighög kvalitet sÄ att anvÀndare skall kunna lita pÄ systemet. Men vad Àr kvalitet? Det Àr svÄrt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mÀta.

Packning av lera

Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anlÀggnings AMA Àr det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man mÄste lÀgga över en ledning innan man börjar packa för att ledningen inte ska gÄ sönder eller deformeras. Det stÄr Àven hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anlÀggnings AMA. MÄlet med denna rapport Àr dels att undersöka hur olika lagertjocklekar pÄverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthetI den teoretiska delen i rapporten ges en allmÀn kunskap om bl.a.

Ut-strategi i skuggan av elitismens pyramid - En fallstudie i ett kunskapsföretag

Syfte: Fallföretaget CC tillÀmpar en mÀngd strategier för att befordra enbart de bÀsta medarbetarna och hÀrmed gallra ut de som inte hÄller mÄttet. Medarbetarna Àr vÀl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och stÀller upp pÄ detta utan att ifrÄgasÀtta systemet, fastÀn de rent statistiskt löper stor risk att sjÀlva gallras ut. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget anvÀnder för att fÄ medarbetarna att stÀlla upp pÄ detta system. Metod: Fallstudie. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

Behandla olika kunder olika - Kundlönsamhet hos Com Hem

Syfte:<br>Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur en flertjÀnstoperatör pÄ en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>VÄr studie har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn en deduktiv metod. Undersökningen Àr en fallstudie som genomförts med hjÀlp av djupintervjuer med anstÀllda frÄn olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika omrÄden inom Àmnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intÀkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och Àr idag en av Sveriges frÀmsta aktörer pÄ triple-play-marknaden, vilket innebÀr en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen Àr i en tillvÀxtfas och befinner sig under stÀndig utveckling.

Koh Chang - turism och lokalbefolkning : FrÄn ett fiske- och agrikultursamhÀlle till en turistort i vÀrldsklass

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

Samma mÄl men olika vÀgar - tradition och förnyelse i andrasprÄksundervisning

I föreliggagande uppsats undersöks hur sprÄksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andrasprÄk i tvÄ nya upplÀgg i den kommunala skolan. BÄda skolformerna Àr startgrupper för nyanlÀnda invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, sprÄkintroduktion). Den förstnÀmnda Àr för vuxna och den sistnÀmnda för ungdomar. UtifrÄn en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt att studera hur lÀrarna uppfattar sin egen undervisning. BÄda inriktningarna har en sociolingvistisk prÀgel med funktionell sprÄkundervisning men grammatiska och över huvud taget sprÄksystematiska moment förekommer.

Teoretiska perspektiv pÄ implicit lÀrande

Jag har mÀrkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lÀrt sig under traditionella lÀroformer; i skolan eller nÄgon annanstans. Det kan vara att de har en kÀnsla för hur film eller musik Àr uppbyggd, vad som Àr en snygg bildkomposition, för hur sprÄket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi Àr medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkÀnsla inför vissa företeelser i vÄr vardag. Vad Àr det dÄ för typ av lÀrande som sker nÀr vi inte tÀnker att vi lÀr oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med Àr alltsÄ nÄgon form av omedveten process; ett slags implicit lÀrande.

Singellivet - en önskad eller oönskad frihet?

Titel: Singellivet ? en önskad eller oönskad frihet?Författare: Isabelle Collin & Sabina RemmertHandledare: Christoffer KindbladExaminator: Marta CuestaTyp av arbete: C-uppsats i sociologiSyfte: Syftet blir i denna undersökning att fĂ„ en ökad förstĂ„else av varför de kvinnoroch mĂ€n i Ă„ldrarna 25-35 Ă„r lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se pĂ„ vilka yttre faktorer som pĂ„verkar denna status och dess fortlevnad.Problemformulering: VĂ„r huvudfrĂ„ga som vi utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r; Vad avgör valet mellan attleva som singel eller ingĂ„ i en tvĂ„samhet?Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrĂ„n sociologiska teorier inom omrĂ„det mĂ€nskliga beteenden i grupp och individuellt.Metod: Studien Ă€r en fallstudie med ett hermeneutiskt synsĂ€tt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.Empiri: Vi har stĂ€llt frĂ„gor kopplade till singellivet samt Ă€ven nĂ„gra frĂ„gor omtvĂ„samheten.

Det Àr oklokt att betala för mycket, men det kan kosta mer att betala för lite. - En studie av svenska konsulters syn pÄ utvÀrdering

Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvÀrderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera pÄ den övergripande funktion som en möjlig utvÀrdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv pÄ dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material anvÀnt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jÀmförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrÄn denna jÀmförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Att vÀlja eller inte vÀlja

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvÀgledare motiverar skoltrötta elever i övergÄngen till gymnasieskolan. Vidare tittar vi pÄ vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av nÄgon anledning inte kan gÄ i gymnasiet. Hur förhÄller sig de enskilda studie- och yrkesvÀgledarna till alternativen, tycker de att samhÀllets krav pÄ eleverna Àr rimliga och hur vÀgleds dessa elever. Vi har inte funnit nÄgon forskning i Àmnet vÀgledning av skoltrötta och tycker dÀrför att det Àr viktigt att belysa svÄrigheterna med vÀgledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhÀllsnormen sÀger att elever ska in i gymnasieskolan. VÄr undersökning Àr kvalitativ och bygger till största del pÄ samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika grundskolor.

Boende - en ny strategi: Marknadsföring genom ett event! Studieobjekt: Trelleborg

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur events kan pÄverka boendeattraktionen till en stad och ÄskÄdliggöra andra pÄverkande faktorer. Metod: I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vÄr uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

Faktorer som pÄverkar en miljöinvestering

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en jÀmförande studie mellan faktorerna som enligt en teoretisk ram pÄverkar en miljöinvestering och faktorerna som ingÄr i ett företags bedömnings-modell. Respondentbolaget begÀrde i ett tidigt skede att fÄ vara anonymt och benÀmns dÀrför som Företaget. Det Àr en multinationell koncern med verksamhet i mÄnga skilda branscher, men med fokus pÄ norden och produkter som kan kopplas till lantbruk. Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i begreppen vÀrde och investering samt hur deras koppling till miljö och miljöinvesteringar för att identifiera de faktorer som pÄverkar en miljöinvestering. Faktorerna som ingÄr i den teoretiska referensramen och som jÀmförs mot respondentbolagets faktorer Àr:? Investeringens vÀrdetillförsel? Investeringens miljöpÄverkan? Hur investeringen pÄverkar produktionsförutsÀttningarna? Krav frÄn samhÀllet? KundkravKopplingen dÀremellan bedöms enligt en femgradig skala.

Fountain House Stockholm som aktör i det civila samhÀllet

Syftet med denna studie Àr att undersöka medlemmars och anstÀlldas uppfattningar om den idéburna organisationen Fountain House Stockholm som aktör inom omrÄdet psykisk ohÀlsa över tid. För att kunna uppnÄ syftet kommer tvÄ frÄgestÀllning att besvaras; hur medlemmar och anstÀllda vid Fountain House Stockholm pÄ ser organisationens arbete med psykisk ohÀlsa över tid samt hur medlemmar och anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm ser pÄ organisationens arbete i relation till det offentliga arbetet med psykisk ohÀlsa över tid. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats och empirin bestÄr av fem stycken halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med medlemmar/anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm genomförda i maj 2013. I materialet kunde Äterkommande resonemang och begrepp tydliggöras som senare fick utgöra studiens teman. Dessa teman analyserades mot studiens teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning inom omrÄdet.

Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lÀrlingsutbildningen

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->