I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

ABSTRACTThe purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school?s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school?s student has better result at the nation?s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn?t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

I den här uppsatsen undersöker vi huruvida produktplacering kan påverka mottagarens åsikt om ett modevarumärke och vad som krävs för att denna typ av marknadsföring ska få en optimal effekt. Utöver de redan existerande teoretiska källorna har såväl kvalitativ och kvantitativ data samlats in, detta i form av en enkätundersökning och ett experiment utförda av oss.Engelsk titel:.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nå den internationella kunden. Författarna finner ämnet viktigt att studera då det är brist på empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affärsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrågor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte.De teoretiska referensramar som använts i studien är: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i är en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie på tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jämförs med teorin i analysen.Författarna påvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring ämnet.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Detta arbete syftar till att få förståelse för den konflikt som uppstått i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar också till att mer generellt kunna säga något om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsområde med syftet att sätta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansåg denna del vara nödvändig för att få en djupare förståelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsområde och behandlar ämnen så som planprocessen, allmänna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

Sammanfattning Titel Praktisk tillämpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo Skärvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förändringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en föränderlig omvärld med hårdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser många företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten är av stor betydelse. Att vidta förändringseffektiva åtgärder kan vara ett sätt för organisationer att anpassa sig till nya krav och anspråk från omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det så kallade EVITA. Vår problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som är utmärkande vid en tillämpning av the Balanced Scorecard.