Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer.

Syftet med denna studie är att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Det övergripande målet med den här uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeämnet organisationsteori. Jag har använt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovärdiga prognoser. Den teori jag väljer att använda som utgångspunkt är enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.Själva strukturen är uppbyggd så att jag i den teoretiska referensramen beskriver dåtidensteorier (Den byråkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus på de klassiska organisationsteorierna. Sedan är detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. Utifrån den teoretiska referensramen baserad på dåtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gällande framtiden..

Rapporten har som mål att skapa en fördjupad förståelse kring utvecklingsmetoder, tester och automatisering inom programvaruutveckling. Innehållet i rapporten berättar vad som påverkar valet av dessa samt går igenom de teoretiska grunderna i en omfattande teoridel. Rapporten tar också upp hur valet av utvecklingsmetod påverkar möjligheten till att testa och automatisera ett projekt. Förutom den grundliga teoretiska delen finns det intervjuer med personer och företag som är insatta inom ämnet. Huvudfrågan har varit hur deras organisation anpassar utvecklingsmetoderna, testerna och automatiseringen till de olika projekt de jobbar med.

Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.