I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

En portfolio tas vanligen fram för att visa på vilka kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska kunskaper. Ibland handlar det dock istället om att slå ihop dessa båda. Det är främst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska kunskaper en webbportfolio skiljer sig från en traditionell portfolio. Målet med det här examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som är tillgänglighetsanpassad för olika typer av människor, då det oavsett målgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsättning.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna.

I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i grundskolan går tillväga vid bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i de naturorienterande ämnena, NO. Vi avsåg även att undersöka elevers perspektiv av lärarens bedömning och betygssättning. För att skapa en insikt i denna problematik har vi i huvudsak använt oss av Skolverkets föreskrifter kring ämnet samt aktuell forskning, såsom Selghed (2004, 2006) och Tholin (2006). Studien, som var av kvalitativ art, genomfördes med hjälp av elevenkäter, elevintervjuer och lärarintervjuer. Enkätundersökningen och elevintervjuerna utfördes i tre niondeklasser från tre olika skolor.

Syftet med denna studie var att få djupare förståelse och kunskaper om hur skriftliga räknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillägna sig förståelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lärare som har erfarenhet av att undervisa årskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut från rådatan samt att en färgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer används främst men även andra räknemetoder förekommer.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet.

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3.

Vi har undersökt vilka räknefärdigheter en grupp elever i årskurs 9 på en skola i Växjö har i addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi har avgränsat studien till att behandla de naturliga talen och decimaltalen. De metoder, kunskaper och de svårigheter som åskådliggjorts har vi redovisat. Vi har även tagit reda på elevernas begreppsförståelse kring de fyra räknesätten. Vårt resultat bygger på en kvalitativ metod som består av ett test och två kompletterande intervjuer.

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattningar om deras kunskaper utifrån två olika generationers lärarutbildningar.Frågeställningnarna i studien var; Vilken bakgrund har respondenterna? Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH? Vilka är de examinerade lärarnas upplevda skillnader och likheter utifrån utbildningarna de gått? Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?Metod: Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ intervju. Jag har intervjuat åtta yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2001-2002 och 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna spelades in på diktafon och har sedan transkriberats.