Examensarbetet har utförts i sammarbete med Weland Lagersystem AB i Gislaved som är ett företag där smarta lagersystem tillverkas. Weland Lagersystem AB säljer och monterar lagerhissar som lagrar artiklar i höjdled. De här hissarna är beklädda av paneler, monteringsskenor, dekorlister och hörnprofiler. Alla beklädnadsdelar förekommer i varierande storlek. Problemet med hissarna är att beklädnaden av dem är kostsam samt att delarna för beklädnaden är många att montera.Målet med arbetet är att undersöka om en beklädnad i plast kan bli mer kostnads- och monteringseffektiv än dagens lösning.

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingår det att skriva ett examensarbete på 7,5 högskolepoäng, detta är mitt arbete. Efter min praktik på Bygglovsavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhällelig karaktär uppkommer, tar form och utvärderas. Då det inte finns någon facklitteratur i ämnet har jag fått förlita mig på Kalmar kommuns tjänstemän för att få tag på information samt att få möjlighet till intervjuer..

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lärare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och använder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare framförallt i synen på kunskap, förhållningssättet till eleverna, inställningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssätt som premieras..

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet.

This thesis is intended to respond to the extent to which South African textbooks on the subject of history is linked to the governmental policy documents and whether they are producing and reproducing national identity. The two textbooks are aimed at students in grade 10. Both books were produced in 2008 but published by different publishers.The essay is based on Norman Faircloughs critical discourse theory which has been supplemented by Michael Billings theory Banal Nationalism, which assumes that it is the national words that remind us daily of our homeland that is producing and reproducing national identity.  The survey shows that both textbooks are closely tied to the government policy document for the teaching of history. The textbooks refer to the policy, both explicitly and implicitly. The two textbooks reproduce a common national identity in South Africa based on the discussions taking place in society.

Arbetet med mångfald utgår från diskrimineringslagstiftningen för att säkerställa attorganisationer bedriver ett aktivt mångfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frågan är genom att utfärda en mångfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnå lagens intentioner. Mångfaldsplanen utfärdas oftapå central nivå men praktiseras på lokal nivå. Ett vedertaget dilemma är det glapp somkan uppstå mellan policy och praktik.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Det senaste åren har äldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, främst gäller debatten äldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i äldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra äldsta människorna i vårt samhälle. För många av dessa äldre har den patogena sjukvården kommit till sin ände, vilket innebär att många individer lever med en eller flera sjukdomar som inte går att bota. Dessa, de allra äldsta tillhör även den snabbaste växande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att ställa sig frågan ?Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för svåra påfrestningar?? Frågan handlar om hälsans ursprung vad kännetecknar de människor som förmår upprätthålla hälsan? Dessa människor har något gemensamt.