Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning.

Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbättra medarbetarnas teamlärande.Metod: Ett abduktivt angreppssätt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden användes som forskningsstrategi eftersom den passar bäst till uppsatsen syfte och frågeställning samt producerar mest innehållsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga åsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger på teorier om lärande organisationer och de fem disciplinerna, systemtänkande, personligt mästerskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande. Större vikt har lagts på personligt mästerskap, gemensamma visioner och teamlärande. Huvudområdena inom teamlärande är rättning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes på Länsstyrelsen i Kronobergs län och bygger på fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frågeställning är:Personligt mästerskap, delaktighet och engagemang är viktiga förutsättningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren använder alla tillfällen för att uppmuntra sina medarbetare till ständigt lärande och utveckling samt skapar och upprätthåller en kreativ spänning inom organisationen samt ett diskussionsfrämjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och närvaro.Ledaren måste försäkra sig att alla sina medarbetare drar åt samma riktning och att kommunikationen fungerar bra på alla nivåer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion är viktiga begrepp när det handlar om teamlärande och medarbetarna måste ha tillräckligt med kunskaper för att kunna växla mellan de vid behöv.

Syftet med följande arbete är att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar på min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjälp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lärandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att pedagoger och elever har en positiv inställning till utedagar. Eleverna är medvetna om att en utedag innebär undervisning ute och upplever att de lär sig en mängd olika saker.

Studiens syfte är att undersöka konstnärsyrkets legitimitet och avgränsning vid inkomstlöshet. Undersökningen bygger på en teoretisk distinktion mellan konstnärskap och konstnärsyrke, där vinstsyftet blir det centrala i konstnärsyrket. Vinstsyftet förstås som en vilja att försörja sig via inkomst från konstproduktion. Utifrån vinstsyftet undersöks hur konstnärsyrket avgränsas i kontakt med arbetslöshetsförsäkringen. Då få konstnärer har hela sin försörjning via konstskapandet blir resultatet ett mycket litet antal yrkeskonstnärer.

Detta är en kvalitativ, kvantitativ och teoretisk studie om människor och communities. Utifrån bland annat teoretiker som Giddens belyses ämnen som postmodernism och vart den har först oss. Utifrån Israels sammanfattning av teoretiker kan man ta del av Bourdieus tankar om socialt och kulturellt kapital, samt sociala fält.De egna teorierna har uppstått ur kvalitativa undersökningar såsom intervjuer. Även kvantitativa undersökningar har gjorts på medlemmar på community Helgon. I analyskapitlet sammanvävs frågeställningarna med teoretikerna och undersökningarna.

Uppsatsens syfte är att undersöka KRAV-märkets positionering samt att uppnå en ökad teoretisk förståelse kring positionering av certifieringsmärken generellt. Samtidigt utvärderar uppsatsen hur pass väl den konventionella varumärkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmärke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-märket har övervägande positionerats kring en rad miljöanknutna budskap vilket medfört att märket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag på ett nytt och tydligt budskap som förmedlar mervärde till en bredare målgrupp presenteras och varumärkesteorins applicerbarhet på ekologiska certifieringsmärken bekräftas..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa.För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar:? Vad händer vid ett omhändertagande av olycksfall och hur ser elever och lärare på det?? Finns förutsättningar för omhändertagande av olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever?? Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av olycksfall såg ut?MetodFör att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa.ResultatResultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller Teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förekomsten av olika typer av naturresurser tillsammans med andra teoretiskt relevanta variabler påverkar väpnade inomstatliga konflikter. Utifrån teoretisk och empirisk forskning testas två hypoteser som försöker förklara inbördeskrigens längd och utbrott. De ekonometriska modellerna består av 138 länder, två beroende och sju oberoende variabler och sträcker sig mellan åren 1960 och 1999. Resultaten tyder på att BNP per capita och befolkningsmängd uppvisar starka och signifikanta samband både vad gäller inbördeskrigets längd och uppstart. Ungdomsarbetslösheten påverkar endast inbördeskrigets längd.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlärningen och förståelsen visar forskningen på skillnader i det övergripande begreppet förståelse. Att det är viktigt för lärare att de har insikt i vad som är syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det går att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebär det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlärningen som en väg till elevers minne och språk. Med förståelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förståelsen.

Akupunktur och akupressur är behandlingsmetoder med sitt ursprung i den traditionella kinesiska medicinen. Idag är akupunktur och akupressur accepterade som behandlingsmetoder i Sverige. Syftet med den här studien är att beskriva hur vuxna patienter upplever effekten av akupunktur och akupressur som vårdpersonal ger som behandling vid illamående och kräkningar. Två behandlingar som ofta utlöser illamående och kräkningar är kemoterapi och operationer. Teoretisk ram för arbetet som har integrerats i resultatet är Dorothea Orem´s omvårdnadsteori.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..