The Toyota Production System (TPS) har utvecklats av Toyota och har varit ett medel för dem att förbättra effektivitet och kvalitet. TPS är både en filosofi och en uppsättning metoder och verktyg. Många tillverkande företag har valt att gå i Toyotas fotspår och TPS har i stor utsträckning konkurrerat ut de massproducerande systemen. Det här produktionssystemet har blivit känt i världen som Lean production. Sektorer bortom tillverkningsindustrin har börjat tillämpa Lean-principerna och bland annat så har den växande tjänstesektorn börjat arbeta med Lean.

BAKGRUND:För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Ett av de områden där utvecklingen idag går som snabbast är IT och de senaste åren har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst få begränsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar också antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin främsta inkomstkälla.I den här kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angående hur företagen tänker kring implementationen av säkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger på en empirisk såväl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen är bland annat att företagen är väl medvetna om säkerhetsriskerna.

Samhällsorientering är en huvudsaklig åtgärd som ingår i den senaste politiken kring integration av nyanlända invandrare som började gälla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka framställningen av nyanlända invandraren i svensk integrations politik utifrån samhällsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gällande samhällsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar på postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till är det att det nyanlända invandraren bemöts hårdare krav utifrån svenska värderingar för att integrera till det svenska samhället.

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell våldsanvändning.Syfte med uppsatsen är att se hur Bushadministrationens motiveringar förhåller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys där tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen använts. Realismen har även använts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Den bild av Emil Kléen som övervägande presenteras i allehanda litteraturöversikter och artiklar är en ung legend, som inte blivit legendarisk av sin egen skaparkraft, utan mestadels på grund av att han figurerar i Strindbergs, Söderbergs och andra mer eller mindre kända sekelskiftesförfattares litterära verk. Bilden som förmedlas i dessa verk är den dekadente Baudelaire-efterliknaren (inspirerad även av Verlaine och Rimbaud), som dock inte själv lyckas med att skapa lyrik som skiljer sig från den rådande nittitalismen. Starkt metriskt bundna verser (t.ex. sonetter) med blommor och prålig landskapsanknytning är det som i forskningen mestadels nämns om Kléens egna skapelser. Detta trots att inte många av hans dikter är analyserade till innehållet i de artiklar som jag läst.