Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

I dagens allt mer globaliserade företagsklimat är det viktigt att på ett optimalt sätt hantera informations- och kunskapsrelaterade frågor. I takt med den ständiga förändringen som pågår så har begreppet Knowledge Management (KM) blivit ett populärt ämnesområde. KM kan enligt oss vara hur en organisation arbetar och hanterar kunskap för att kunna öka sin konkurrenskraft.Vårt syfte med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den mestadels engelsk-språkiga litteraturen inom ämnesområdet KM går att applicera på svenska organisationer. Detta med avsikt på att kunna mäta en organisations KM-tillstånd. Vårt forskningsarbete har även målsättningen att generera förändrings- och förbättringsförslag åt en global orga-nisation som vårt referensföretag.För att uppfylla syftet har vi valt att utföra en surveyundersökning som bygger på Bukowitz och Williams bok, The Knowledge Management Fieldbook (1999).

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används.Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt.En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte.Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten.

Syftet med uppsatsen är att utröna om det går att urskilja några könsstereotypa mönster inom den straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Min frågeställning är: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande skall agera i den rättsliga tillämpningen av bestämmelserna om våldtäkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovärdig? En grundläggande utgångspunkt i diskussionen är att föreställningarna om rätten uppställer de kriterier som skall gälla för rätten och den praktiska tillämpningen. Värderingar och föreställningar om rätten är därmed centrala för förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrättsliga processen rörande våldtäkt och centralt blir då även föreställningar om genus.

Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som väsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades på teorier om förutsättningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade på medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav också sin syn på ämnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska..

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo.