Sökresultat:
557 Uppsatser om Temporära lokaler - Sida 29 av 38
Konsten att undvika utbrÀndhet : En hermeneutisk studie kring varför lÀrare med starkt KASAM inte blir utbrÀnda
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.
SYSTEMATISKT ENERGIARBETE I PRAKTIKEN : Energioptimering Karolinska sjukhuset i Solna
Locum AB Àr en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestÄnd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms lÀn med en vision om att tillhandahÄlla vÄrdmiljöer för vÄrd i vÀrldsklass. Karolinska uppgÄr till ca 394500 m2. Det finns en efterstrÀvan att minska energiförbrukning och miljöpÄverkan.Syftet med examensarbetet Àr att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering pÄ ett sjukhus sÄ att sjukhuset drivs sÄ ekonomiskt som möjligt i avseende pÄ energiförsörjningen.Ett antal berÀkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberÀkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsÀgare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsÀttas för att ÄtgÀrda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartlÀggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgÄng och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att fÄ en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, bÄde efter egna och andras erfarenheter samt nÄgra generella överslagsberÀkningar har genomförts för att underlÀtta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsÀttas för avhjÀlpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan pÄverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna Àr att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.
?Man vill ju bara fÄ samma bemötande som alla andra? - En kvalitativ studie om bemötande av HBT(Q)-personer pÄ Ungdomsmottagningen
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta pÄ Ungdomsmottagningen och hur personal pÄ Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell lÀggning och könsidentitet fÄr i mötet. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal pÄ Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och kÀnslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förstÄelsen för deras sexualitet och identitet i sÄvÀl mötet med personalen pÄ ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell lÀggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tÀnker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell lÀggning och könsidentitet och hur kan bemötandet pÄverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vÄrt insamlade material utifrÄn ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.
Energideklarationer i Sverige
Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.
En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus Àr utifrÄn energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens Àgare hur energianvÀndningen kan minskas och driftkostnaderna sÀnkas. Lagen innehÄller skyldighet för Àgare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjÀlp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008.
Detta gÀller hyres- och bostadsrÀttshus, lokaler och specialbyggnader.
"Graffa" : ett arbete om elevers visuella kompetens, undersökt genom grafisk design
Detta examensarbete bearbetar resultatet frÄn ett designpedagogiskt projekt dÀr ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att fÄ syn pÄ elevernas visuella kompetens för att svara pÄ regeringens förslag om att lÀgga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det Àr möjligt att fÄ syn pÄ ungdomars kunskaper att lÀsa av och anvÀnda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. FrÄgan som stÀlls Àr: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att fÄ svar pÄ detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute pÄ tvÄ skolor i nÀrförorter till Stockholm.
Elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp -med fokus pÄ elever med autismspektrumstörning
Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.
Val i slöjden
Slöjden Àr ett Àmne och har varit sÄ sedan 80- talet i skolans lÀroplaner, men fortfarande vÀljer eleven slöjdart inför termin eller Är fast slöjd Àr ett Àmne. Slöjden Àr ocksÄ en plats dÀr vÀldigt mÄnga val görs frÄn dels lÀraren men ocksÄ frÄn elevens sida. Hur lÀrarna reflekterar över de olika valen och vilka valmöjligheter, lÀrarna och eleverna faktiskt har, kan vara intressant att undersöka. Det nordiska slöjdperspektivet nÀr det gÀller val kan ocksÄ vara av intresse. Skiljer sig Sverige frÄn de övriga nordiska lÀnderna eller inte nÀr det gÀller val i slöjden? Undersök-ningen speglar bÄde behöriga lÀrare och obehöriga lÀrares reflektioner av deras val och val-möjligheter.
Elektronisk signering av tekniska dokument inom Braathens Technical
Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.
VĂ€la och Norrcity - en strukturanalys
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs
stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns
nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick
Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och
gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat
drastiskt sen 1970-talet.
GrÀnsöverskridande reklamationskartlÀggning och benchmarking av behandlingstid och kommunikationssystem inom Posten Logistik
I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Ă
mÄl. De har framfört att de har problem med för höga uppvÀrmningskostnader och svÄrigheter med att hÄlla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.
Hur ser den fysiska arbetsmiljön egentligen ut? : en kvantitativ studie bland idrottslÀrare som arbetar pÄ grundskolor i Stockholms kommun
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.
LCC pÄ ventilationssystemet pÄ en skola : en undersökning huruvida VAV eller CAV Àr mest ekonomiskt i lÀngden
Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.
BUTIK FĂR ALLA? : Hur tillgĂ€ngliga Ă€r butiker för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter?
I samhÀllet i dag finns en mÀngd olika hinder för mÀnniskor med fysisk funktionsnedsÀttning. Mot bakgrund av detta tog regeringen Är 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbÀttra tillgÀngligheten för personer med funktionsnedsÀttning i samhÀllet. Som ett led i detta arbete har en bestÀmmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjÀlpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmÀnheten har tilltrÀde, och pÄ allmÀnna platser. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tillgÀngliga butiker Àr för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter.
Matematik i förskoleklassen
Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningMatematik Àr nÄgot som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de Àven anvÀnder dagligen i naturliga sammanhang.
Etableringsmöjligheter pÄ den ryska livsmedelsmarknaden
Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.