Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare Tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

Sveriges samlade skogsindustriföretag förutspår en förlust av marknadsandelar, eftersom man inte lyckas hålla samma Tempo på produktionen som många andra länder. En orsak till detta är att skogsmaskinerna är för långsamma. Skotarna, vars uppgift är att förflytta virket från avverkningsplatsen till en uppsamlingsplats, bär en stor del av skulden. De hinner inte transportera virket tillräckligt snabbt. För att råda bot på detta ska en ny typ av skotare utvecklas, vars plattform inspireras av försvarsteknologi.

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt Tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig.

I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet.Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden.

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens Tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen.Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt Tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt Tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön påverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primärvården eller slutenvård. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.