Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande.

Personlighetstester är en urvalsmetod som blivit vanligt förekommande vid re-krytering av ny personal inom ett flertal yrkeskategorier och branscher i Sveri-ge. Det är därför intressant att studera människors upplevelse av personlighets-test vid rekryteringssammanhang. Studiens syfte var att undersöka individers upplevelse av och förhållningssätt till personlighetstester under en rekryterings-process. Åtta deltagare valdes ut utifrån bekvämlighet och tre kriterier. Delta-garna skulle ha olika yrken, gjort ett personlighetstest under de senaste två åren och blivit anställda.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa Tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden.

Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.

Uppsatsens syfte var att exemplifiera hur föräldrar till patienter på ett barn- ochungdomssjukhus kan uppleva sitt barns vårdtid. Genom inblick i patientföräldrars erfarenheterav barnsjukvård ämnade vi öka kunskapen för vilka behov kontexten kan ge upphov till. Vitog avstamp i resonemanget om att en hel familj blir berörd när ett barn blir allvarligt sjuktoch utgick därigenom utifrån hypotesen om att respektive familjemedlemmar kan drabbas avkris. Enligt aktuell forskning om kris betonas den individuella upplevelsen av en situationsom avgörande för huruvida händelsen leder till kris. Sambandet mellan att ett barn blirallvarligt sjukt och att dess föräldrar drabbas av kris är alltså inte givet.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic Tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats Tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Studien syftar till att visa på hur fem svensklärare hanterar och förebygger talängslan hos elever i klassrummet. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med fem svensklärare på grundskolans senare år. Empirin har analyserats Tematiskt och de teman som utkristalliserat sig diskuteras och knyts an till tidigare forskning. Slutsatser dras utifrån analysen av empirin och diskuteras ytterligare.Studien visar att lärarna tycks vara medvetna om vilka faktorer som utgör de mest ångestframkallande för de talängsliga eleverna och att det finns en ambition att reducera dessa. Samtidigt försöker de pusha på eleverna att våga ta små kliv framåt i den takt de är redo.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.