På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna.Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta.Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook?Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

 I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Den här uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning är dock ett stort område, och en problematisk term att förklara. En anledning till det är det kan ta sig uttryck på så många olika sätt. Därför kan man säga att uppsatsen består av två delar. I den första delen skriver jag om vad några olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjälp för att förstå varför mobbning kan uppstå.

Sedan mitten av 1900- talet har användningen av arbetssättet projekt ökat i bådeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frågor om hur projekt i störreutsträckning kan nå sina mål allt mer intressanta. En av projektets utmaningar äratt hantera den osäkerhet som finns naturligt i arbetssättet. För att hanteraprojektets osäkerhet har undersökningen identifierat två perspektiv inomforskningen av risk- och osäkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för användningen av olika analysmetoder för att identifiera ochåtgärda risker som projektet kan utsättas för.

Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME ? lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola?Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av ? och är som intervjuare även medskapare av ? en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.