Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan.Studien utgår från dessa frågeställningar:- Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet?- Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9?- Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande? Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde.Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie.

Vi har valt att undersöka hur några pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrågor, etik och moral. Då ett tematiskt arbetsätt ständigt betonats under vår utbildning är vi nyfikna på hur man som pedagog kan integrera svenskämnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjälp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrågor, moral och etik. Undersökningen grundas främst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfälle. De svar vi får från intervjuerna och observationen kopplar och jämför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lärarna arbetade på olika sätt men delade många åsikter och värderingar kring ämnet.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Hälsa och motion har alltmer blivit ett central begrepp i dagens samhälle. I mediala debatter matas människor ständigt om hur man ska träna rätt, och vad man ska äta för att förbättra sin hälsa. En avsevärd del av befolkningen i samhället försöker leva upp till medias representation av kroppen, vilket fortsättningsvis leder till en norm i samhället som alla ska leva efter. Forskning har visat att överviktiga individer upplever utanförskap i samhället på grund av att de inte uppfyller medias kriterier för kroppens utseende. Mot bakgrund av detta var syftet med föreliggande studie, att undersöka om, överviktiga väljer att gå ner i vikt på grund av media.Som metod valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.

I samband med publicering av militära doktriner startar allt som oftast en betydande debatt därdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit särskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. Navy´s doktriner. Doktrindiskussionen går till stor del att återfinna på olika militära tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktär och tidskrifternas löpande publicering av inlägg gör det svårt att skaffa sig en täckandeoch rättvisande bild av den marina doktrindebattens innehåll och uttryck.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

 Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.