Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ett praktiskt temaarbete kan förändra förskolebarns kunskaper och förståelse kring ett kunskapsområde. Temat handlar om rymden och vårt solsystem. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, där samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet på förskolan, inte minst inom ramen för Tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lärande är barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsättningar att väcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lärare efter avslutat tema, för att få bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att Tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mångsidigt lärande, där nya kunskaper utvecklas och sätts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av såväl kunskaper om solsystemet som förståelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocess och varierat lärande.

Denna undersökning syftar till att ta reda på om man arbetar ämnesintegrerat i år 7-9 i de samhällsorienterade ämnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning på I arbetet framgår också vilka möjligheter och/eller svårigheter pedagoger ser med detta arbetssätt samt om de använder sig av det i sin undervisning. För att få svar på frågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av åtta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger på två 7-9 skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lärande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om ämnesintegration/tematiskt arbetssätt. Vidare utgår vi från skolans olika styrdokument för att få veta vad dessa säger om Tematiskt arbete. För att få en djupare kännedom om ämnesintegration har vi även gjort en historisk tillbakablick gällande läroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga åtta pedagoger använder sig av tematiskt arbetssätt, om än i varierad utsträckning.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom Tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel på varför lärare för de äldre ungdomarna (årskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansåg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade åtta lärare, tre gymnasielärare och resten 6-9 lärare fördelade på tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lärarna att ge eleverna en helhetsbild och visa på den röda tråd som går mellan de olika ämnena. Detta hjälpte även till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass. Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation.

Detta examensarbete är en läroboksstudie, där tematiskt respektive kronologiskt upplagda läroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jämförts med avseende på texturval. Arbetets syfte är att kartlägga skillnader i texturvalet mellan de två lärobokstyperna.Tre läroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten såsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlängd, författare, författarens härkomst och kön, period, genre och om det finns någon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrån dataformuläret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda läromedlen innehåller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, även om situationen ännu är långt ifrån jämställd. I de kronologiskt uppbyggda läromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna är större.

Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.