Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om Tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i Tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med Tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien är att utforska hur Tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på Tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett Tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett Tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort kvalitativa intervjuer.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger beskriver Tematiskt arbete. Vi ska även ta reda på hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssätt. Vi inleder med att titta på vad forskningen visar om barns lärande och om det tematiska arbetssättet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från Ingrid Pramling-Samuelsson som är en känd forskare om barns lärande. Hon strävar efter en helhetssyn där barn lär genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med vårt examensarbete är dels att beskriva och analysera hur ett Tematiskt arbete med skönlitteratur påverkar läslusten, samt att belysa och analysera elevers och lärarens uppfattningar hur läslusten stimuleras på ett bra sätt. Bakgrunden tar upp relevant fakta som har anknytning till läsning och läslust samt pedagogens betydelse. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under en fem veckors period, där vi observerade alla femton elever i klassen under en hel vecka vid två tillfällen. Därefter valde vi att intervjua pedagogen, samt att lotta fram åtta stycken elever som vi intervjuade, av dessa åtta elevintervjuer sammanställde och analyserade vi fem stycken. I vår undersökning så har vi kommit fram till att man kan stimulera läslusten på ett positivt sätt med hjälp av ett Tematiskt arbete med inriktning skönlitteratur.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett Tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet Tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet.

Vårt syfte med detta arbete var att fördjupa oss i den mångkulturella verksamheten på en förskola och i en förskoleklass. Vi ville ta reda på hur pedagogerna bemöter invandrarbarnen jämfört med de svenska barnen samt hur pedagogerna skapar en god kontakt med invandrarföräldrarna. Vi ville även se om Tematiskt arbete med utgångspunkt i det mångkulturella hade någon betydelse för barngruppen. Efter att ha läst litteratur som anknyter till ämnet, gjordes undersökningen på en förskola och i en förskoleklass, där det fanns barn men många olika nationaliteter. I vår undersökning använde vi oss av observationer, experimentlektioner och intervjuer.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på Tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i Tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ?Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?? och ?Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom Tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med Tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.