Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning so-lärare använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som skickades ut till so-lärare runt om i Sverige samt intervjuer med två so-lärare på en skola i Luleå kommun. Vi har även studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fått fram ett resultat som visar att so-lärare ser positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta används inte skönlitteratur i någon större utsträckning.

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten..

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass där eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett område som ingår i ämnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade på avsnittet som handlar om årstidernas skillnader. Frågeställningarna som jag kopplar till syftet är: Hur kan pedagogiskt drama påverka elevernas kunskaper om årstider? Vad händer med klassen när pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om årstider? Metod och teori Undersökningen är kvalitativ och bygger på deltagande observation och intervju.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna. Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner.

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Denna undersökning gäller sex- och åttaåringars föreställningar kring begreppet luft. Jag har undersökt några av de föreställningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur föreställningarna påverkas under experimentens gång. För att få fram föreställningarna har både intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen både under intervjuerna och experimenten tar luft som något givet och de är säkra på dess existens. När barnen själva associerar kring luft framkommer det att de tänker på sådant som moln, vinden när det blåser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften när vi andas.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

BakgrundPatientundervisning är en grundläggande del i omvårdnaden. Idag upplever många sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir åsidosatt. Sjuksköterskorsförhållningssätt i det pedagogiska mötet är av stor betydelse för patientens välbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvård.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvård.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att målet med undervisning kunde vara att få patienten att klara sin egenvård. Detvar viktigt att sjuksköterskan såg patienten som en helhet för att få en bra relation och därigenom ettbra samarbete.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav.