Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

Tematisk undervisning och temaarbete innebÀr att olika skolÀmnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lÀrandet har funnitssedan lÄng tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta sÀrskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att mÄnga lÀrare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist pÄ tid för planeringen och genomförande försvÄrar. LikasÄ att det krÀver mycket arbeterunt omkring för att fÄ det att fungera. Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne i skolan somberör mÄnga olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv Àven syns i mÄnga andra avskolans Àmnen.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 7-9 stÀller sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda pÄ detta valde vi att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter pÄ olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men ocksÄ att genomförandet avarbetssÀttet begrÀnsas av olika faktorer dÀribland tid.Slutsatsen av studien Àr att intresset finns men okunskap om andra Àmnens innehÄll och tid tillplanering gör att detta sÀllan genomförs trots att mÄnga lÀrare har en ambition om attundervisa i tema..

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjÀlp av olika sprÄkliga mönster i rapporter frÄn skolinspektionen i en kommun. Undersökningen Àr upplagd som en fallstudiedesign, dÀr den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism. Empirin bestÄr av 33 skolrapporter frÄn utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingÄende redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes tvÄ kvalitativa textanalyser: en tematisk innehÄllsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingÄende beskrivningen av skolan. InnehÄllsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: mÄluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför pedagoger vÀljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. VÄr mÄlsÀttning Àr att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever frÄn förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanstÀllts och jÀmförts med aktuell forskning pÄ omrÄdet. VÄr undersökning visar att den tematiska undervisningen Àr en metod som tillgodogör mÄnga elever, med varierande inlÀrningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.