VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Syftet med arbetet var att analysera pÄ vilket sÀtt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall dÀr kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjÀlp av metoder för brukstextanalys titta pÄ retoriken och argumentationen i Ätta mail som skickats frÄn företag till bloggare, drogs slutsatsen att mÄnga av mailen saknade tyngd, bÄde retoriskt och argumentatoriskt. MÄnga av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred Àven meddelandet mot marknadsföringslagen.Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har Àven fÄtt fylla i ett frÄgeformulÀr, för att ge sin subjektiva Äsikt kring mailen de mottagit. BloggbyrÄn, en PR-byrÄ specialiserad pÄ kommunikation företag och bloggare emellan, utgör ocksÄ en del av arbetet i form av en intervju med byrÄns VD (Mats Lindborg), som berÀttar om BloggbyrÄns arbetssÀtt och hur de anser att kommunikationen bör se ut nÀr företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Bakgrunden till denna studie Àr den ökade anvÀndningen av komplementÀr medicin. Sverige har den bÀsta tÀnkbara medicinska vÄrd, torts detta vÀljer fler mÀnniskor alternativa behandlingsformer. Syftet med denna studie var att undersöka och utreda varför allt fler mÀnniskor söker sig till den komplementÀra medicinen. Vilka olika faktorer pÄverkar valet att söka annan vÄrd Àn den traditionella? Jag har genom arbetets gÄng anvÀnt mig av kvalitativ metod för att nÄ en ökad förstÄelse för vilka orsaker som ligger bakom att vi mÀnniskor söker vÄrd pÄ annat hÄll Àn inom HÀlso- och sjukvÄrden.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.

Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Antalet kejsarsnitt, bÄde planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste Ären. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjÀlp, bestÄende av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vÄrden. I uppsatsen sammanstÀlldes enkÀter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista grupptrÀffen. EnkÀterna handlade om upplevelsen av vÄrden under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. EnkÀten bestod av öppna frÄgor.

Äldre kvinnor med kronisk smĂ€rta Ă€r en stor och underskattad grupp i dagens samhĂ€lle. Den kroniska smĂ€rtan begrĂ€nsar deras vardag och pĂ„verkar deras relation till andra mĂ€nniskor. Syftet med studien Ă€r att belysa Ă€ldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta Ă€ldre kvinnor frĂ„n norra Sverige över 65 Ă„r deltog i studien.

Hela samhÀllet tjÀnar pÄ en sÀker och lÀttframkomlig trafik bÄde ur ett samhÀllsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas pÄ vÀgarna gör sÄ pÄ ett sÄ sÀkert sÀtt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett vÀxande behov av att kunna utvÀrdera trafikledningens funktionalitet dÀrav har ett utvÀrderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer pÄ Trafikverkets trafikledningscentraler för vÀgtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgÄngsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning.

 Krav pĂ„ flexibilitet har bidragit till att tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste Ă„ren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anstĂ€llda nĂ€r inte lĂ€ngre anstĂ€llningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda pĂ„ heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke pÄ drygt tre Är. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, dÄ kan hon nog vara med, din syster, vilket Àr ett exempel som innehÄller bÄde en initial och en final dislokation. SÄdana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns sprÄk tidigare.Undersökningen Àr en fallstudie. Materialet bestÄr av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende pÄ sekvenser som innehÄller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av bÄda.