Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

Det moderna informationssamhÀllet har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder anvÀnds som ett sÀtt att motverka hög anspÀnning. En relativt ny företeelse utgör floating, dÀr man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har pÄvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Belöningssystem anvÀnds flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter pÄ anstÀllda ha varit snÄl. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmÀklare samt vilken effekt det kan ha pÄ deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmÀklare frÄn olika lokalkontor i stockholmsomrÄdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgÄr ifrÄn att mÀnniskor bedömer hÀndelser utifrÄn en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

PÄ grund av vÄrt privata intresse för och anvÀndningen av det sociala nÀtverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner nÀrmare; statusuppdateringarna.Vi tror att Facebook Àr pÄ vÀg att bli nÄgot som mÄnga inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att fÄ en stor betydelse för vÀldigt mÄnga mÀnniskor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna Àr en viktig del av detta.Syftet med vÄr undersökning var att studera hur statusuppdateringar pÄ Facebook ser ut. Vidare ville vi Àven undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status pÄ Facebook, samt hur andra anvÀndares statusuppdateringar eventuellt pÄverkar dessa individer. FrÄgestÀllningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehÄll har vÄra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser vÄra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar vÄra informanter andras statusuppdateringar pÄ Facebook?Metoderna vi valde för att uppfylla vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar frÄn Facebook, samt tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera.

Affekten skam Àr en viktig aspekt som tidigare inte uppmÀrksammats i tillrÀckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berÀttade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de pÄverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gÀllande skam i behandling lyftes fram, dÀr klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade Àven hur skam kan utgöra bÄde ett hinder och ett verktyg i terapin.

 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Barn till frihetsberövade Àr en osynlig grupp i vÄrt samhÀlle. Separationen frÄn den frihetsberövade förÀldern pÄverkar barnet olika beroende pÄ barnets Älder, straffets lÀngd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts pÄ denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstÄ och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga mÀnniskor i Äldrarna 13- 22 Är som hade/hade haft en eller bÄda förÀldrarna i fÀngelse.

Omlokalisering av statlig verksamhet innebÀr att statliga organisationer flyttar frÄn en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebÀr ett unikt tillfÀlle att studera en typ av organisationsförÀndring som Àr relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de anvÀnde coping för att hantera denna organisationsförÀndring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som pÄfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anstÀllningsbarhet.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sÀndares kommunikation av Äterkoppling till mottagare upplevdes av sÀndare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av Ätta deltagare tillhörande tvÄ undergrupper, fyra sÀndare och fyra mottagare dÀr varje sÀndare hade en arbetsmÀssig koppling till en av mottagarna. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av Äterkopplingssituationer i arbetet och utgick frÄn tre teoretiska teman; kanal, innehÄll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att bÄde sÀndare och mottagare av Äterkopplingen upplevde den fysiskt nÀrvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.