Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförÀndring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga intervjuades enskilt i en semistrukturerad intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelÄg var oro i form av anstÀllningsotrygghet.

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrÄn nÄgra valda teman. Först undersöks dödstematiken som pÄ grund av sitt omfÄng delas in i tvÄ kapitel, ett dÀr döden ses som en rÀddare undan livsÄngest och ett dÀr döden skildras som skrÀmmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som Àr förknippad med dödstematiken. DÀrefter behandlas kÀrleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna dÀr samtiden skildras utifrÄn Ferlins syn pÄ mÀnniskan och sin samtid.Till undersökningen anvÀnds ett biografiskt material för berika analysen.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundÀgare uppfattar och förstÄr sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundÀgare i KarlstadomrÄdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ?hund-Àmnet?.Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet tydde pÄ att hundÀgare har svÄrt att skilja personlighetsdrag frÄn beteenden, mÄnga mÀnniskoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrÄn hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstÄnd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning. .

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

FörsÀljning har alltid varit en del av företag men har blivit mer uppmÀrksammat och betydelsefullt pÄ senare tid. För att företag ska generera mycket pengar krÀvs ofta en bra försÀljningsenhet varpÄ toppsÀljare kommit att bli en central del i affÀrsverksamheter. Den hÀr studien Àr en beskrivning av hur toppsÀljare sjÀlva upplever varför de presterar mycket bÀttre Àn andra. Tio deltagare bestÄende av försÀljare med olika bakgrunder djupintervjuades och data bearbetades genom en kvalitativ tematisk analys. I resultatet framkom att vissa faktorer upplevs viktiga för att lyckas som toppsÀljare.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka fĂ„ en djupare förstĂ„else om hur före detta rökare upplever omstĂ€llningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet sĂ„ intervjuades före detta rökare. De fick berĂ€tta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                      UtifrĂ„n den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det Ă€r att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemĂ€strar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omstĂ€llningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.