Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum.

Organisationsförändringar har varit populära i Sverige de senaste åren, framför allt privatiseringar. Den 1 juli 2009 upphörde Apotekets monopol i Sverige, Apoteket AB skulle privatiseras. Tidigare forskning visar att privatiseringar skapar oro och ökade krav för personalen. I längden kan privatiserade företag ge personalen en känsla av deras utbytbarhet och att verksamheten styrs utifrån ekonomiska principer. Privatiseringar kan även leda till högre arbetstrivsel.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

Den 14de januari 2003 startade en av Thaksins mest häpnadsväckande populistiska kampanjer, vilket är ämnet för min uppsats.I ett tal till en stor samling befattningshavare deklarerade han att regeringen skulle genomföra en kampanj där alla droger i Thailand skulle elimineras på endast tre månader.De följande tre månaderna mördades över 2,200 människor, varav ett flertal enligt vittnen var helt oskyldiga, och merparten enligt Human rights watch (HRW) lättare droganvändare. Flera Människorättsorganisationer och kritiker misstänker att en stor del av dessa dödsfall var utomrättsliga avrättningar utförda av, eller på uppdrag av statlig polis. Trots skarp internationell kritik fortlöpte kampanjen utan större offentliga protester i Thailand.Thaksin annonserade i slutet av kampanjen drogkriget som en stor framgång. Han vann ett år senare sin andra jordskredsseger..

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet ? start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först när döden gör sig synlig..

Uppsatsen är en induktiv kvalitativ studie som baseras på sex intervjuer med personer som har egen erfarenhet av livet med missbruksproblematik. Intervjuerna har genomförts med en intervjuguide som ram för att hålla frågorna så öppna som möjligt. Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys. Syftet med studien är att beskriva och få ökad förståelse om hur vardagen kan se ut för individer med missbruk av berusningssubstanser. Vardagslivet för en individ som missbrukar dagligen ser inte ut som en vanlig lönearbetares.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Ledares egenskaper och förhållningssätt är centrala för att skapa förtroende och tillit hos medarbetare och nå framgång i ledarskapet. Studiens syfte var att söka svar på hur kvinnliga chefer upplever och förhåller sig till manipulation i ledarrollen. Ett ytterligare syfte var att undersöka chefernas bedömning av betydelsefulla egenskaper och förhållningssätt för ett framgångsrikt ledarskap. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga chefer i olika branscher. Resultatet analyserades med induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

In this essay I evaluate the legality of Karl Popper?s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud?s being pseudoscientific. Popper?s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements ? often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper?s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977).