Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Den här uppsatsen mål är att undersöka om ekonomiska sanktioner är ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfärdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner är ineffektiva och kostsamma och går därefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras är den psykologiska påverkan som sanktioner har på en inhemsk motståndrörelse för att visa omvärldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande åtgärder, men inte uppfyller sina mål utan hård bevakning..

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hålla den höga produktivitet som marknaden kräver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare på en arbetsplats i finansbranschen. Som utgångspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvåfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förändras är det intressant att studera om Herzbergs tvåfaktorsteori går att applicera på vårt moderna arbetsliv.

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring.

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

Detta arbete har fokuserat på hur undervisningen i ett genusperspektiv påverkar elever och lärare. Syftet var att undersöka lärare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende på kön. Centrala frågeställningar för undersökningen var att studera hur läraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent påkallar negativ eller positiv uppmärksamhet för att få kontakt med läraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen beträffande interaktion i helklass förekommer.