Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet meddenna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvänds och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlarbedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tänkbarakonsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

Personlighetsbedömningen i rekryteringens urvalsprocess kan vara svår att göra korrekt, eftersom människan är en komplex varelse och personlighetens stabilitet kan ifrågasättas. I denna studie undersöktes vilka faktorer rekryterare baserar sin bedömning på. Fem personer med erfarenhet av rekrytering intervjuades och data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på en mängd olika faktorer för bedömningen. Framför allt är det viktigt att sökande genom konkreta situationer kan påvisa att de besitter påstådda egenskaper.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven skollunch.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om kvinnligt och manligt.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

The aim of this essay is to answer the question of how ? in what ways ? Jeanette Wintersons Written on the Body and Sarah Waters? Tipping the Velvet are queer texts. My method is that of a thematic analysis, focusing on words and phenomenon related to definitions of the multi facetted term ?queer?. The analysis covers themes of lesbian focus, performativity, performance, speech-acts, and heteronormative and queer relationships.

Uppsatsen behandlar mellanmansfunktionen vid utgivning av företagsobligationer inom high yield-segmentet i Sverige. Mellanmannen kallas agent på den svenska obligations-marknaden och styrs av ett civilrättsligt avtal mellan parterna.Två olika förhållningssätt till agentens funktion på den svenska marknaden identifieras och diskuteras utifrån tesen att den svenska agenten bör vara mer aktiv för att marknaden ska kunna bli effektiv och välfungerande. Den norska marknaden utgör referenspunkt.Det svenska standardavtalet som gavs ut 2013 granskas och jämförs med det norska stan-dardavtalet. Utöver den civilrättsliga sidan av agentfunktionen diskuteras även den processrättsliga sidan och dess innebörd för agentfunktionen som helhet. Slutligen analyse-ras självregleringens effektivitet när det finns olika förhållningssätt..

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjänst när det gäller orosanmälan. Hur arbetet kring orosanmälan går till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att använda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollärare, en förskolechef och en representant från socialtjänsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik från båda parterna är tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjänst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring ämnet men anser att orosanmälan har en påverkan på dem psykiskt. .

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Vård i livets slutskede är ett område inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gällande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Distriktssköterskan är en stöttepelare och koordinator för den palliativa vården i hemmet och står för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de närstående får. Att upptäcka och få en förståelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete är centralt för att kunna utveckla den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras närstående inom hemsjukvården. Denna studie är en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla är kvinnliga distriktssköterskor som arbetar på vårdcentraler i tre olika städer i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 års erfarenhet av att vårda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvården.

Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som granskar området imperialismen i fem läroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet använder sig av en innehållsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgår ifrån orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar även Luis Ajagán-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade läroböckerna. Syftet med examensarbetet är att undersöka om läroböcker i historia för gymnasieskolan innehåller ett företrädelsevis västerländskt perspektiv, det vill säga om lärobokstexterna utgår från aktörer i Västeuropa och USA. Om så är fallet, vad ett sådant västerländskt perspektiv kan medföra.

Formandet av en yrkesidentitet ses som en viktig del av identitetsutvecklingen. Syftet med studien var därför att undersöka hur olika karriärvägar var relaterade till aspekter av yrkesidentitet i slutet av tjugoårsåldern. Deltagare var 124 personer, (Målder = 29,3, 61 män och 63 kvinnor). Intervjuer med deltagarna analyserades med tematisk analys vilket resulterade i fyra olika kategorier av karriärvägar: Har alltid vetat, Men i stället så?, Det bara blev så samt Hittade en väg.

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.