Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan..

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebär för en person som lämnat ett missbruk bakom sig, när det gäller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhället. Våra frågeställningar är: ? Vad innebär delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn på sig själva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrån gemenskapen på arbetsplatsen?? Hur kan arbetet på det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhället? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån frågeguide med tema. Analys har skett utifrån våra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrån de mönster som framträdde ur materialet. Våra huvudsakliga fynd är att arbetskooperativet har förändrat respondenternas syn på sig själva så tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat på kooperativet.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid.Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Övervikt och fetma hos förskolebarn har ökat i alarmerande takt de senaste 30 åren. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma som exempelvis mindre fysisk aktivitet, alltför energirik kost, stress, låg social status och föräldrarnas BMI (Body Mass Index). Övervikt och fetma kan orsaka negativa konsekvenser som blir både kort- och långsiktiga hos överviktiga barn och i framtiden som vuxna. Studier har visat att tidiga insatser är nödvändiga för att förhindra allvarliga följdsjukdomar såsom t.ex. diabetes och hjärta/kärlsjukdomar.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen..

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Abstrakt Detta är en D-uppsats om ämnet ?Mäns våld mot kvinnor?. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer.

Studiens syfte var att undersöka hur ämnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare år. Undersökningen har även innefattat två forskningsfrågor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med ämnesintegrering och arbetslagets påverkan mot elevernas kunskapstillägnande. Undersökningen är en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter från två olika skolor inom Luleå kommun som använder sig av ämnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att ämnesintegrerat arbete är en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslångt kunskapstillägnande..

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Målet med examensarbetet var att kontrollera noggrannheten i de handberäknade diagrammen för kalkcementpelarförstärkning och hur de står sig mot dagens beräkningar i programmet Slope/W. Diagrammen skall även digitaliseras för att underlätta översiktlig dimensionering av kalkcementpelarförstärkning.Examensarbetet har utförts genom att fyra utvalda exempel valts ut från det handberäknade diagrammet, sedan har datorberäkningar gjorts i programmet Slope/W för att kontrollera noggrannheten och den procentuella skillnaden mellan metoderna. Utöver jämförelsen av c-analyserna och digitaliseringen av det, har ett översiktligt diagram för att underlätta beräkningar av kalkcementpelarförstärkning för c?-analys skapats. Detta har skapats som komplement till det handberäknade diagrammet och kan användas vid översiktlig dimensionering av kalkcementpelarförstärkning.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Lekparker kan ha en viktig funktion i samhället, inte bara som en plats för barns lek utan även som en plats där människor i alla åldrar kan mötas (Faskunger 2008). Detta examensarbete presenterar, utvärderar och utvecklar ett praktiskt arbetsverktyg för inventering, analys och värdering av lekparker som gröna mötesplatser..