I denna studie ligger fokus på den rådande hållbarhetsdiskursen så som den kommer till uttryck i hållbarhetsredovisningar publicerade av det svenska statligt ägda bolaget TeliaSonera. Närmare bestämt har studien undersökt hur det statligt ägda bolaget TeliaSonera, förhåller sig till det flertydiga begreppet hållbarhet i sina hållbarhetsredovisningar för åren 2008-2013. Teoretisk utgångspunkt för studien har varit tidigare forskning på området hållbarhetsdiskurser. Metoden som använts är kritisk diskursanalys. Resultatet av studien består i ett antal identifierade teman i den diskursiva hållbarhetsrepertoaren som beskriver att ett hållbart TeliaSonera fördelar och förskjuter ansvar och engagerar sig i hållbarhet av affärsmässiga skäl.

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hårdnande konkurrens. Därutöver sker en snabb utveckling av nya tjänster och produkter. TeliaSonera står enligt dem själva inför en mängd utmaningar. Dessa utmaningar är att konkurrensen fortsätter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera själva kommer deras kunder att efterfråga tjänster som skapar värde och är enkla att använda, framför efterfrågan på ny teknik.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om friare medarbetarskap, så som exempelvis TeliaSoneras arbetssätt med förtroendearbetstid, är en god väg att gå för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta på ett sådant sätt. Vi ställer oss även frågan vad som krävs av ledarskapet i organisationer, då man arbetar med ett mer självständigt arbetssätt och om det är så självständigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas ständigt och genomför löpande organisationsförändringar, så vi vill även undersöka hur det påverkar arbetssättet och dess utveckling.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats på ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet.

Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvärv av aktier i Turkcell. Ett förvärv som skulle innebära att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet är att analysera hur nyheten om förvärvet har påverkat TeliaSoneras företagsvärde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av händelsen. Ett delsyfte är att utifrån en studie av den närmaste konkurrentens aktieförändring bedöma motivet till förvärvet. En vanlig hypotes för finansiella marknader är att de är effektiva av semistark form, vilket innebär att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.

Inom det privata näringslivet är kvinnor underrepresenterade på högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbättra möjligheterna för kvinnor att nå chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning på målgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriären. Dessa hinder är framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebär att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omärkligt och når inte de högsta positionerna.

Denna studie har som fokus att identifiera de faktorer som påverkade utgångspunkten för den tänkta fusionen mellan svenska Telia och norska Telenor samt fusionen TeliaSonera. Ytterligare skall faktorer som kunde ha underlättat och möjliggjort fusionen Telia/Telenor besvaras. Dessutom skall fusionen mellan Telia och finska Sonera studeras och jämföras med den förstnämnda fusionen för att påvisa vad som gjordes annorlunda under förhandlingarna med Sonera.Detta kommer att undersökas genom ett antal tidningsartiklar kring händelseförloppen samt intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet kring ämnet. De personer som intervjuats är; Lars-Johan Cederlund, ämnesråd/Director på svenska näringsdepartementet, Brita-Lena Ekström, f.d. ekonomijournalist på Dagens Nyheter, Ulf Bäckman, f.d.

The communicating home concept has been defined byidentifying the dominating communication technologiesto/from and in the homes, the most important customerbehavior and user needs, the dominating products and thedominating actors of the industry.The evaluation of the communicating home industry has beenperformed with a five forces framework analysis and theoriesregarding value migration and value structures of industries. Ithas been concluded that actors of communication technologies,goods and access services will compete fiercely. The barriersof entry will however be high. When it comes to contentservices the situation is completely different. These actors will,to the largest extent, meet lower competition and low barriersof entry.

På dagens konkurrensutsatta marknad krävs olika styrmedel för att ekonomistyrningen i ett företag ska fungera. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företags styrmedel belöningssystem är utformade till de anställda. Vi har även undersökt om belöningssystem leder till att de anställda motiveras att prestera mot företags strategi och mål enligt nyckelpersoner som är insatta i företagens belöningssystem. För att undersöka detta utgick vi först ifrån teorier för att sedan intervjua två personer på företagen TeliaSonera och Tele2 som är väl insatta i dessa företags belöningssystem. Det visade sig att företagen har väldigt olika system.

Stockholm is one of the fastest growing cities in the world. Its population is growing every day and the housing needs are becoming higher. Despite the growth and the need for more houses only a few new housing units are being built every year. Critics argue that if the building rate stays as it is today the development of the city will be very limited since there is no capacity for the city to embrace new incomers.The decision makers in the municipality of Stockholm are planning for large investments in housing units for the coming years up until 2030. There are plans of building approximately 140 000 new apartments to mend the ascending need for new houses.Farsta County is part of Stockholm and lies a few kilometers to the south of the city center.

Rapporten beskriver det som gjorts i ett kandidatexamensarbete av två KTH studenter undervåren 2012. Innehållsmässigt behandlar rapporten företags ansvarstagande för hållbarhet inommiljön, det vill säga en del av Corporate Social Responsibility, CSR. Efter undersökningen om CSR, bestämde vi oss för att fördjupa oss inom miljöområdet. Målet var att analysera skillnaden mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag då det gällde miljöarbetet. Gruppen intervjuade endast Atlas Copco och TeliaSonera som fick besvara frågeställningen om just de två företagen - Hur sammanfaller/skiljer sig det egna initiativarbetet mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag för att minska dagens miljöpåverkan? För att kunna besvara frågeställningen började gruppen med att samla information.

Rapporten beskriver det som gjorts i ett kandidatexamensarbete av två KTH studenter undervåren 2012. Innehållsmässigt behandlar rapporten företags ansvarstagande för hållbarhet inommiljön, det vill säga en del av Corporate Social Responsibility, CSR. Efter undersökningen om CSR, bestämde vi oss för att fördjupa oss inom miljöområdet. Målet var att analysera skillnaden mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag då det gällde miljöarbetet. Gruppen intervjuade endast Atlas Copco och TeliaSonera som fick besvara frågeställningen om just de två företagen - Hur sammanfaller/skiljer sig det egna initiativarbetet mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag för att minska dagens miljöpåverkan? För att kunna besvara frågeställningen började gruppen med att samla information.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på TeliaSonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.