Företaget GUTAB använder idag en frågeanalysmodul som är utvecklat i Visual Basic for Applications i Microsoft Excel. GUTAB fann det intressant att veta om modulen kunde konverteras till webbläsaren Internet Explorer samt vilken Teknologi som var lämplig för detta. GUTAB var även intresserade av att veta vilken Teknologi som kunde användas för att skapa grafiska manipulerbara objekt.En skrivbordsundersökning genomfördes som omfattade Teknologierna ASP, ASP.NET, JSP, PHP, ActiveX samt Java applets. Skrivbordsundersökningen utgjordes av två delar där den första delen redogjorde för de två klientbaserade Teknologierna ActiveX och Java applets med vilka grafiska manipulerbara objekt kunde realiseras. GUTAB ansåg att ActiveX program var mest lämpliga för detta ändamål.Baserat på skrivbordsundersökningens andra del bestämde GUTAB att ASP och ASP.NET skulle användas för att testa Teknologiernas kapacitet att konvertera programlogik samt grafiska objekt från VBA-applikationen i en webbapplikation då dessa två Teknologier ansågs som mest lämpliga för en konvertering.Testet som genomfördes visade att det var fullt möjligt att konvertera utvald funktionalitet med båda Teknologierna.

Denna rapport vänder sig till de som har ett affärs- eller/och teknikintresse i utvecklingen av gränssnitt till affärssystem från SAP. Det har skett en omfattande förändring de senaste åren med hur vi alla dagligen använder oss av internet och mobila enheter. Vi har alla vant oss vid snygga, användarvänliga och flexibla gränssnitt. Vi gör våra bankärenden och använder sociala medier från vår smartmobil. Vi tar sedan för givet att vi också lika lätt ska kunna använda dessa gränssnitt på vår läsplatta.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhållskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns någon enhälligt accepterad definition av en komponent så existerar komponentTeknologier som ämnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika Teknologierna som undersöks i denna rapport är Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jämförs på tekniska egenskaper, prestanda, språkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd då dessa egenskaper är viktiga för programvaruutvecklare vid val av Teknologi. Detta genomförs med hjälp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive Teknologi. Litteraturstudien täcker även material av Teknologiernas existens på dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet från jämförelsen pekar på att COM-Teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter på Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smälta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..

Ip-telefoni.

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gäster så bra upplevelser som möjligt. Nya Teknologiska lösningar som påverkar gästers interaktion med branschen utvecklas ständigt, samtidigt som människors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det Teknologiska. Flera undersökningar visar att just Teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen är en bidragande faktor för en förhöjd gästupplevelse, men trots det är det få inom branschen som väljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar är allt för kostsamma, okunskap om att Teknologin finns och en allt för konservativ syn är tänkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för några i världen pågående trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur Teknologi kan användas för att förhöja gästupplevelsen inom hospitalitybranschen med hänsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen är på väg att förändras och föreslår ett par exempel för hur ditt varumärke kan hänga med i utvecklingen redan idag..

Detta examensarbete behandlar ämnet standardisering av affärsprocesser för elektronisk handel mellan företag (B2B). I ett par decennier har EDI varit den enda standarden för att elektroniskt överföra standardiserade dokument. EDI är en dyr och komplex Teknologi, vilket har lett till att den används av främst större företag i samarbete med deras största leverantörer/kunder. Standarden XML kom år 1998, den lämpar sig även för mindre företag och är anpassad för Internet.Arbetets syfte har varit att studera vilka standards som används och varför, i vilka affärsprocesser de används, påverkan på affärsprocesserna, samt hur företagen ser på framtiden inom området. Undersökningen baseras på en enkätundersökning med åtta större företag i olika branscher.Resultatet visar att valet av standards oftast inte styrs av vilken Teknologi företaget behöver utan de flesta företag ingår i ett nätverk av samarbetspartners som påverkar varandra.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande Teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

The reason for this study is to settle the balance between technology and preponderance in war. Each theory claims its own superiority to be decisive when it comes to achieving military victories, but this study will show what actually happens when the two theories are analyzed together in the same conflict. To prove the conclusions, a case-study on Operation Gazelle is used. The study will describe the theories, what a military victory is and which party in the conflict came out victorious after this specific operation. Both sides? forces will be shown and compared.

Utvecklingen av modern Teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre.

Near Field Communication (NFC) är en trådlös kommunikationsteknik för korta avstånd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en säkrare förbindelse. NFC är en relativt ung Teknologi som är billig att implementera samt användarvänlig. NFC är lämpad främst för mobiltelefoner där en bred implementering av applikationer är möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att ställa enheter sida vid sida. I dagsläget används tekniken mest i Asien.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad i en högTeknologisk miljö. Arbetet utformades utifrån en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken intensivvårdssjuksköterskor och innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt åtta kategorier; Att ha Teknologin som en trygghet och hjälpmedel; Att känna att Teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna använda den kliniska blicken.Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter var att Teknologin var ofrånkomlig för vården och fungerade som ett komplement och hjälpmedel för att bedriva en god omvårdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvårdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att Teknologin vid flera tillfällen utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De menade även att det var viktigt att se patienten trots all Teknologi och kunna använda sig av den kliniska blicken för att främst använda sig av Teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvårdnadsarbetet. Slutsatsen är att Teknologin inom intensivvården påverkade i vilken grad omvårdnaden kunde utföras och var nära sammanflätad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som går under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). Vårt mål var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa på för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och säkerhet. Ett annat mål med utredningen var att visa på praktisk användbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser på den mobila infrastrukturen. J2ME är en plattform skapad för att tillmötesgå behoven från den snabbt växande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter är mindre än traditionella bordsdatorer och har därmed en annan typ av fysiska begränsningar i form av t.ex.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan validera en generell modell för kundupplevd servicekvalitet och Teknologibaserad självservice genom att applicera den på portabel självscanning i dagligvarubutiken. I en vidare förlängning undersöker vi huruvida införandet av sådan Teknologi i ett företag kan påverka den upplevda servicekvaliteten i företaget som helhet. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där respondenter har fyllt i vår enkät som bygger på frågorna Dabholkar (1996) använde i sin attributbaserade modell. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från teorier inom service marketing med fokus på kundupplevd servicekvalitet. Empiri: Uppsatsens empiri består av den information vi erhållit vid enkätintervjuerna i dagligvarubutiken.

RFID är en Teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.