Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna.

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex.

Detta examensarbete har utförts åt Holmen Paper som är ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts på pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjälpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna där pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna där de pappersrullar som kräver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över från rullmaskin eller rullar som tagits upp från lagret och ska användas för att komplettera en order. Ett bättre flöde av kommunikation och information mellan de två maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna både slutkunden och Hallsta Pappersbruk.

The European history of bath has its roots in the Greek culture about 2500 years ago. In every Greek town was situated at least one center of culture, a gymnasium, that contained bath establishements, areas for physical training, restaurants, librarys and readingrooms. Already 400 B.C. Hippokrates, founder of the art of healing, spoke for the waters important qualities in medical treatements. After the Greeks the Romans overtook and maintained the polished manners of bathing, and thanks to them the culture spread to the north of Europe. During the middleages the art of swimming was well respected among soldiers and knights, and was frequently practised in tournament games and competitions. At the same time the bathhouses were developed in the towns of Europe.

Pyrolys innebär att exempelvis biobränsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brännas för att producera värme med låga utsläpp och kolet har en mängd användningsområden; jordförbättringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastläggning, energibärare, ståltillverkning m.m. Om krav på bränsle och användningsområde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den här rapporten är att utreda om pyrolystekniken är ett hållbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbränning för värmeproduktion. Målet är att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsättningar, såväl positiva som negativa.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

I alla typer av organisationer måste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut är en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgångsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer är att beslut bör fattas utifrån den så kallade rationella beslutsmodellen, där beslutsfattare antas ha tillgång till den nödvändiga informationen för att kunna fatta väl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska målen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillräcklig när verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten är begränsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begränsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, då dessa exempelvis ska kunna bistå beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sådant beslutsstöd som blivit alltmer populärt under det senaste decenniet är business intelligence-system (BI-system).

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer än 60-åriga karriär. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var även att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsättningar och möjligheter. Det täcks inte in av film- eller teaterforskningen utan står på egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker än han gör på teaterscenen. Det som lämpar sig för det ena mediet lämpar sig kanske inte alls för det andra och när han arbetar med dramer av t.ex.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Dagens globaliserade samhälle illustrerar människans levnadsmönster, där fysiska avstånd inte längre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gällande transporter och förflyttning. Trots detta är det personliga mötet viktigare än någonsin. Att det personliga mötet blivit en så central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och två av dem som behandlas i uppsatsen är mässor och kongresser.

?Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan.