Titel: Drömmen om en långtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval på Bräckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar väljer gymnasium samt hur de får information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever från årskurs ett på Bräckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den här gruppens gymnasieval är rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemässan och studie- och yrkesvägledare. Några tog del av information från broschyrer som en slags bekräftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet själva och blir därför passiva informationssökare. De är aktiva informationsmottagare i den meningen att de själva sållat bland den information de mottagit för att tillfredsställa sina egna intressen.

Lärobokens ställning i samhällskunskap en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

AbstractThe purpose of this work is to try to find out how young people's reading habits among students look at different types of secondary school, ie. both theoretical and practical, and what factors might encourage them to read more. My questions have been; do young people read today? Is there any difference between city, gender or program? What can a teacher do to inspire young people to read more? I have made a questionnaire survey among different students at two different high schools in Skaraborg. The first school is a high school located in a medium sized town, where I made inquiries to the scientific program, social program, Business and Administration Program and the Electricity Program.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium..

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sänka temperatur på återkommande fjärrvärmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mängden tillgänglig energi under sommarhalvåret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan två alternativ av tork där storlek på värmeväxlararea och investeringskostnad skilde dem åt. Sedan följde dimensionering av fjärrvärmeledning samt cirkulationspump från fjärrvärmenätet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek på tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma.

This project investigates how team sports can be used to include young women in public space aswell as how through the addition of a sporting facility adjacent to three schools can be used as a stepping stone for the young people of Dharavi to have a chance at a brighter future..

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2.

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Detta projekt är en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar ytterväggarna och den bärande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan ändra om planlösningen och dra ett stråk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker använda historiska referenser på ett sätt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glänta, i Tyresö.  När ombyggnaden väl är klar, kommer skillnaden vara näst intill omärkbar utifrån, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omväg och gå genom den skapade gränden. En stor del av det här projektet var vilket förhållningsätt jag skulle ha till historiska referenser. Utgångspunkten var att använda dem flitigt, något jag inte var så bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville använda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller använda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Schools inspections investigation has shown that most pedagogues are experiencing significant challenges to stimulate students and to invite students to participate and to influence the teaching structure and content. This study is based in the school inspections school questionnaire from 2013 which shows that Vallentuna high school results in two categories stimulation as well as participation and influence gets a low index value compared to all participating school units. Previous research has shown that the field studies creates greater amount of stimulation, increases students? participation and provide experience of a bigger influence. Careful preparations are also important and the right form of field studies.