Problemställning: Vi har gjort ett antagande att den offentliga servicesektorn i sina upphandlingar i första hand frågar efter den tekniska kvaliteten (vad tjänsten består av) och inte efter den funktionella kvaliteten (hur tjänsten levereras). Förutom att tjänstekvalitet är subjektivt är tjänsterna svåra att värdesätta. Det är något enklare att värdesätta teknisk kvalitet än funktionell och detta beror på tjänsternas särarter. Upphandlingar i offentlig sektor är reglerad av lagen om offentlig upphandling vilket innebär att leverantörerna inte kan påverka kunderna. Det är kundens ansvar att ställa både tekniska och funktionella kvalitetskrav.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur tjänstekvalitet värdesätts i en upphandling inom servicesektorn.Metod: Vi har genomfört litteraturstudier inom upphandling och tjänstekvalitet för att få en förståelse hur tjänstekvalitet kan värdesättas i en upphandling.

När användare bestämmer sig för att utveckla gränssnitt till sina system sker detta via någon form av verktyg. Vi måste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska användas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli föråldrat. För att svara på detta bryter vi upp arbetet i två delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lämpar sig bäst för gränssnittsutveckling genom en undersökning i två delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

Introduktionen av nätupplagor på svenska dagstidningar har haft storinverkan på svenskarnas nyhetsläsande, samtidigt som dennapublicering i flera kanaler också skapat stora förändringar gällandejornalisternas arbetssätt. Medan en dagstidning i pappersform oftastendast har en deadline per dygn, präglas nättidningarna starkt av enkontinuerlig publiceringsprocess. Vi har med denna uppsatsundersökt vilka krav flerkanalspublicering ställer på journalistensarbetsverktyg, med utgångspunkt i vilka hjälpmedel som används idagsläget. Vi har använt oss av etnometodologisk och etnografiskmetod, där vi intervjuat och observerat ett antal reportrar ochfotografer i deras dagliga arbete på Göteborgs-Posten. Under vårstudie har vi funnit ett antal programvaror och fysiska redskap sombör finnas i en journalists verktygslåda.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur.

Syftet med mitt examensarbete är att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan påverka lärandet för andra ämnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfälle per klass, och intervjuer har därefter genomförts med klasslärarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv är att tolka, förstå och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnåtts under arbetets gång.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

I och med det ökade behovet av temporär kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som många företag använder sig utav. Då anlitandet av en konsult är temporärt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult använder sig utav är projektformen. Ett projekt består av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssätt är att den temporära formen tillåter projektgruppen att agera fort på en föränderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssätt variera från uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssättet blir en allt mer ökad effektivisering då krav från kunder och ledning hela tiden ökar. Här blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt.

Rapporten har ett fokus på Byggnads Informations Modeller (BIM), ett IT-tekniskt verktyg och arbetssätt som har vuxit fram i byggbranschen alltmer under de senaste åren. Hur detta IT-verktyg används hos medelstora byggentreprenadföretag redovisas i denna rapport.Syftet med rapporten är att verka positivt på utvecklingen mot effektivare och resurssnålare arbetsprocesser inom byggbranschen genom att bidra med kunskap om hur användandet av BIM ser ut bland dessa företag, varför det ser ut som det gör, ifall BIM behövs och vad som kan förändra läget i någon riktning.Metodarbetet har bestått av litteraturstudier och intervjuundersökningar.Arbetet inleddes med studier av rapporter och texter relaterade till BIM och intervjuer med representanter för ledande branschföretag inom bygg samt ett par branschorganisationer med inriktning på BIM. Därefter följde ytterligare litteraturstudier med inriktning på förändring och förändringsarbete och enkät och intervjuteknik. Arbetet ledde fram till olika grundteser och förklaringsmodeller som låg till grund för och utformade de intervjufrågor som ställdes vid huvudintervjuerna med elva medelstora byggentreprenadföretag.Huvudintervjuerna gav ett resultat som visade att företagen generellt sett såg på BIM som något positivt, med fördelar såsom lättare kommunikation och som ett hjälpmedel att minska fel i produktionen. Resultatet visade även att det fanns utmaningar såsom mjukvarukompabilitet och en beroendeproblematik mellan projektets involverade parter som innebar att för att tekniken ska kunna ge fördelar måste alla parter använda tekniken.Förklaringarna till det låga användandet bland medelstora byggentreprenadföretag var flera, vanligast var brist på krav från beställarna.

Jag kom i kontakt med en 87 årig uppfinnerska genom mitt arbete på tekniska museet förra sommaren. Hon hade utvecklat och patenterat en trehjulig sparkcykel som går att fälla ihop.Jag valde att prova att formge och utveckla denna dels för att det är en målgrupp som ligger långt ifrån mig själv och dels för att det var en utmaning att bygga en fullskalemodell..

Luleå kommun är en organisation som länge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. Då Luleå kommun även är en stor organisation med över 7000 anställda i olika fält så är det även av intresse för kommunen i sig att deras personal håller en hög kompetensnivå. Luleå kommuns strävan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger på ett nätverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie är att undersöka hur Luleå kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nätverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förståelse till vad ett sådant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder: Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna? På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar? I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära.

Abstrakt Furtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn?t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet. Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på. Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs trafikmässigt via ett större omland.