Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med denna D-uppsats i samhällskunskap var att få ökad förståelse för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrågar innan de väljer utbildning. Metoden för att uppnå detta syfte var en neoklassisk efterfrågeteori samt en enkätundersökning. Enkäten delades ut bland studenter vid Luleå tekniska universitet (LTU). Utifrån resultatet av enkäten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrågan på utbildning • De äldre är mer rädd för de kostnader som studierna medför än yngre studenter • Lärarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriär • Ekonomstuderande bryr sig inte om de får arbete efter avslutade studier • Få bryr sig om studentlivet • Vårdstuderande lägger inte stor betydelse i arbetsförhållandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgången på substitut.

Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Detta examensarbete har haft till syfte att åskådliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda användbarheten vid användandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. Målsättningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrån mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. Jämförelsen har utgått ifrån en egendefinierad version av begreppet användbarhet baserad på ISO:s definition, där användbarhet består av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredställelse. För att samla in data om den upplevda användbarheten har användartester genomförts. Flera likheter har identifierats gällande användbarhetsmåtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid måttet för tillfredställelse.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Denna rapport jämför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ.En site survey är processen att planera och implementera ett trådlöstnätverk. Det är viktigt för att undvika problem med täckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter.För att göra jämförelsen har en metod utvecklats för att jämföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jämför olika kriterier i form av verktygens förmåga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmåga att underlätta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas även mjukvarornas gränssnitt och användarvänlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex säkerhet, inlärningstid och support, för att på så sätt bidra till en bättre jämförelse.De verktyg som har jämförts är open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir.InterpretAir har visat sig ha en bättre funktionalitet på alla punkter och anses därför vara den mest lämpliga mjukvaran vid en site survey.

Allt fler aktörer inom byggbranschen övergår från att använda gamla och traditionella verktyg i sin projektering till mer avancerade och moderna BIM-verktyg. Däremot sker denna utveckling långsamt på grund av skeptisk och konservativt inställning i byggbranschen. Idag finns analysprogram som har förmågan att beräkna och analysera komplexa strukturer, men trots detta är det väldigt vanligt med handberäkningar. I branschen börjar modellering av produktionsmodeller i moderna 3D BIM-verktyg få fotfäste. Det är praktiskt möjligt att modifiera en produktionsmodell till en analysmodell för att sedan beräknas i ett analysverktyg och det är detta som kommer bland annat undersökas.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet.Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kärnhistorien i varumärket, och därefter hur man på bästa sätt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete får ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kärnan i budskapet.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg används i undervisningen för att främja lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att svara på detta har frågeställningar formulerats som är anpassade efter lärar- och elev perspektiv. Frågeställningarna belyser hur klasslärare och specialpedagoger arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur elever och lärare upplever att de alternativa verktygen påverkar undervisningen när det kommer till ökad måluppfyllelse, på vilket sätt elever använder de alternativa verktygen som finns tillgängliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer använts. Resultaten i denna studie visar på att alternativa verktyg underlättar och skapar tillgänglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lärande..