Detta arbete handlar om hur man som grafiker kan optimera utnyttjandet av tillgängliga resurser och trots begränsningar i form av polygon- och texturbudgetar öka sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik. Arbetet undersöker en rad olika tekniker som kan användas för att resursoptimera material samt testar och utvärderar dessa med hjälp av material från spelprojektet Break a Leg (BAL). Resultaten visar att det grafiska materialet i BAL tjänat otroligt mycket på att resursoptimeras och att optimeringen förbättrat den tekniska kvaliteten avsevärt genom ökat texelvärde och effektiviserad vertexdensitet och gett en positiv visuell inverkan. Genom att integrera resursoptimering i det naturliga arbetsflödet ökar man som grafiker sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik utan att överskrida de förutbestämda tekniska gränserna..

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.

Ett miljöledningssystem är på väg att införas vid Luleå tekniska universitet. Under miljöutredningen vilket är det första steget vid införande av miljöledningssystem, upptäcktes att statistik över personalens tjänsteresor saknades. Eftersom tjänsteresor ingår som ett miljömål i universitetets miljöledningssystem behövs statistiskt underlag till detta. Personalens färdsätt till och från arbetet är också av betydelse för miljön. Examensarbetets syfte är att kartlägga Luleå tekniska universitets anställdas tjänsteresor samt deras färdsätt till och från arbetet.

Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel cykel i konceptstadiet.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Denna B-uppsats behandlar huruvida Polen som medlem av europeiska unionen har stort eller litet inflytande. Vi har genomfört en fallstudie på Polen som är uppdelad i två sektioner. Den första sektionen behandlar Polens potentiella inflytande i EU, där vi har mätt olika indikatorer för att få fram variabler som påvisar inflytande. Indikatorerna baserar vi på en teoretisk diskussion om makt, där vi utgår från olika tänkare inom samhällsvetenskapen. I den andra sektionen har vi studerat Polens reella inflytande genom att se vilka krav Polen ställt inom den gemensamma jordbrukspolicyn (CAP) samt i vilken utsträckning man fått igenom dessa krav.Nyckelord: Polen, EU, makt, inflytande, CAP.

Uppdraget var att undersöka huruvida det är möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering på Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat på att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i två tekniska förslag, med utgångspunkt i två olika scenarion. Det första förslaget är att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget är att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

Syftet med denna D-uppsats i samhällskunskap var att få ökad förståelse för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrågar innan de väljer utbildning. Metoden för att uppnå detta syfte var en neoklassisk efterfrågeteori samt en enkätundersökning. Enkäten delades ut bland studenter vid Luleå tekniska universitet (LTU). Utifrån resultatet av enkäten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrågan på utbildning • De äldre är mer rädd för de kostnader som studierna medför än yngre studenter • Lärarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriär • Ekonomstuderande bryr sig inte om de får arbete efter avslutade studier • Få bryr sig om studentlivet • Vårdstuderande lägger inte stor betydelse i arbetsförhållandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgången på substitut.

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.