På en intensivvårdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och Teknisk utrustning omkring sig. Intensivvårdspatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad.

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt på kvällen på höst, vinter och vår ville jag se hur man kunde förlänga användandet av det lilla trädgårdsrummet både i tid på dygnet och i tid på säsongen. Jag tycker att ljussättning är en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trädgården levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundläggande kunskap om ljussättning och ljuskällor, för att sedan skissa på koncept för det lilla trädgårdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus är och hur det fungerar. Ljuset har många olika egenskaper, t ex olika våglängder, och färger.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musikTekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

I denna rapport görs en kartläggning på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagsläget med rörlig media. Utifrån detta tas förslag fram på förbättringsområden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten är tänkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien är att kommunikationsavdelningen på Sida har märkt en ökad efterfrågan på rörlig media som kommunikationsmetod. I dagsläget är det främst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsändning av seminarier, videointervjuer med experter och kända personer och en videoserie med namnet ?Människan i centrum?.

Denna rapport behandlar ett projekt i produktutveckling åt företaget eSmart. FöretageteSmart är ett nystartat företag som tagit fram utrustning för mätning av elförbrukning irealtid.Projektet är ett examensarbete på 30 högskolepoäng på avancerad nivå i ämnetproduktutveckling som genomförts av Andreas Rantala och Elkin Martinez på MälardalensHögskola.Huvudproblemet vi ställs inför i detta projekt är att systemet i nuläget endast består avelektriska komponenter som behöver en kapsling med ett formspråk som väcker intresse ochsom bidrar till att enheterna uppfattas som en modern Teknisk konsumentprodukt. Kapslingenskall bidra till företagets profilering samtidigt som den skall ta hänsyn till tillverkningsmässigaoch ekonomiska faktorer.Förutom kapslingen till den nuvarande Tekniska lösningen och de elektriska komponenter denbestår av vill eSmart få förslag på hur en framtida displayenhet till systemet skulle kunnautformas för att höja systemets interaktivitet och användarvänlighet.Projektet har resulterat förutom denna rapport i en konstruktionslösning för kapslingen somanvänds för både sändare och mottagarenhet. Resultatet presenteras i form av CAD filer,renderade fotorealistiska bilder, ritningsunderlag för konstruktion samt en fysisk modell.Dessutom presenteras ett koncept för en displayenhet som utvecklar eSmarts design profiloch som höjer systemets användarvänlighet och ökar interaktiviteten. Resultatet presenteras iform av CAD filer, renderade fotorealistiska bilder samt en fysisk modell.

Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivå. Det är en apparattät och Tekniskt avancerad miljö.

Snabb, Teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den Tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats.

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor får ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden på abdominella aortaaneurysm och utför därför inga sådana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom ultraljud. Ungefär 1 000 personer avlider årligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns beräkningar som visar att cirka 30 000 av alla män och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 år har ett oupptäckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande Teknisk träning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra ultraljudsundersökning av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att få en bild av forskningsläget. Översikten bygger på 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra läkarstuderande och läkare utan tidigare erfarenhet av ultraljud i olika länder på kort tid har kunnat utbildas till ultraljudsoperatörer av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

En kostnadsjämförelse av fyra maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlägg har utförts för att identifiera kostnadspåverkande faktorer samt finna de mest lönsamma maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastväxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive maskinsystem körs av entreprenörer från Norra Skogsägarna och fakturerade kostnader från 15 utförda trakter per maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende på transportavstånd och avläggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jämförts med kostnader beräknade utifrån ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förväntad prestation där prestationen utgjorts av ett medeltal från minst två vetenskapliga rapporter.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handdatorer utgör en möjlighet att utvidga kommunikationsmöjligheterna för elever med utvecklingsstörning samt talsvårigheter och i jämförelse med elvernas användning kommunikationskarta och teckenkommunikation. Tanken var också att kunna förbättra innehållet i handdatorn för att anpassa det till elevernas behov. Teori: Aktionsforskning är den forskningsansats som inspirerat utvecklingsarbetet. Metod: Genom att använda strukturerade frågeformulär till föräldrar och personal, har dessa givit sin syn på hur eleverna använder sig av de olika kommunikationssätten. Egna observationer av eleverna vid tillfällen då de använt sina handdatorer är också en metod som använts.