Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Med start i slutet av 1800-talet har jordbrukare dränerat åkrar och därmed ökat arealen produktiv jordbruksmark. På grund av exploatering och därmed ökad andel hårdgjorda ytor har flödet i många vattendrag blivit betydligt större än vad de från början var dimensionerade för. Dessa aktiviteter leder till olägenheter som översvämningar dels för privata fastighetsägare men också för kommuner som är ansvariga för dagvattnet inom deras verksamhetsområden. Detta examensarbete utreder ansvarsfördelningen för ett vattendrag generellt men också specifikt för dagvattenrecipienten Trönningeån. Dessutom undersöks flödeskapaciteten och flödesresponsen i Trönningeån efter olika nederbördsscenarier.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans preventiva åtgärder för kateterrelaterad urinvägsinfektion. Studien baseras på Goodmans sju steg för systematisk litteraturstudie. Totalt tio vetenskapliga artiklar med varierande kvalitet inkluderades. Artiklarnas söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visar på en minskning av incidensen av kateterrelaterad urinvägs¬infektion vid utförandet av preventiva åtgärder så som; handtvätt och korrekt fästning av kateterslangen, användning av intermittent och silverbelagd kateter, påminnelseprocedurer om onödiga katetrar och kontroll av kateterdurationen.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta.Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol.Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman.Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur förväntningarna på bildämnet har sett ut, såsom deframkommer av läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet är vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer från tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgångspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar Åsén. Det är ur hansforskning jag utläst utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehållsanalys. Av tidigare forskning har jag utläst åtta utvecklingslinjer i tecknings-/bildämnetshistoria och utifrån dessa analyserar jag ovan nämnda läroplaner.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Förekomst av trycksår utgör ett omfattande problem inom hälso- och sjukvården fortfarande trotskunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att detförebyggande omvårdnadsarbetet avseende trycksår även i fortsättning kan vara en mycketangelägen fråga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie är därför att belysaomvårdnadsåtgärder som kan utföras i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre.Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses,scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing används. För att elektronisk söka relevanta,vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsföreställningar i värme och temperatur som existerar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en skola i södra Sverige. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsföreställningar mellan de tre årskurserna. Undersökningen har skett med hjälp av en enkät i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsföreställningar från tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen är samma vardagsföreställningar som existerar i de tre årskurserna, men att vardagsföreställningarna förekommer i olika hög grad..

Övervikt bland barn är ett utbrett folkhälsoproblem och att vara överviktig som barn är relaterat till övervikt också i vuxen ålder men även till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhålla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kännedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och föräldrar rollen. Åtgärder så som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvårdnads åtgärdes som kan underlätta preventiv sjuksköterske arbete..