Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

The implementation of large IT-systems is a complex area where many aspects have to be taken into account.KSU, Kärnkraftssäkerhet och Utbildning AB, is a small company in the Vattenfall group that is increasingly being urged to implement SAP, one of the largest ERP-systems on the market. Vattenfalls purpose with SAP is to centralize certain processes within economy that are common to all the companies in the group, this to gain benefits with economics of scale. However, KSU is not convinced that SAP is a suitable system and that the common processes apply to them.The purpose of this degree project is to investigate if SAP is a suitable system and if KSU will benefit from a transition to SAP. Three perspectives were applied to further specify important areas of the main question. From a technical point of view KSU:s demands on a system was mapped against SAP.

Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (väst ? öst).

Utgångspunkten för detta projekt är det behov av geometrisäkring som råder inomforskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel medväsentligt lättare monteringsfixturer åstadkomma ett paradigmskifte för villkoren vidprocessplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovasproduktionstekniska MERA program.Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlägga behovet avgeometrisäkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedanundersöka vilka möjligheter som finns på marknaden idag att genomföra detta. Genomanvändandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnatidentifieras, vilka skulle kunna tänkas vara användbara inom projektet.För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer ochanvändarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund förden utvärdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetetutmynnat i. Denna kravlista är en stark rekommendation till projektet som helhetavseende krav att ställa på det system som projektet kommer att behöva införskaffa..

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

Utvecklingen av mobiltelefoner och mobiltelefonmarknaden ökar i snabb takt. Bara i Sverigesåldes ca 3.8 miljoner mobiltelefoner år 2011, över hälften av dessa var smartphones.Användning av en ny teknisk enhet kan i många fall vara problematisk till en början och olikastandarder kan utvecklas. Därför frågar vi oss hur lätt det är att byta mellan idag ledandesystem; hur användarvänliga är de för nya användare av andra system? Med hjälp avanvändartester testar vi systemen Android och iOS. Vi lyfter fram områden där systemenvisar brister samt lämnar förbättringsförslag, samt diskuterar om områden där det enasystemet gjort en lösning på ett mer välfungerade sätt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

Man vet idag mycket om vilka faktorer som påverkar produktivitet vid drivning. Däremot finns det betydligt färre studier som är utförda för att identifiera vilka faktorer som påverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad. Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som påverkar driftskostnad för skördare. Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata från Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg två sammanställdes och bearbetades en databas utifrån olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som påverkade driftskostnader. Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarålder ledde till högre driftskostnad. Byte av skördaraggregat ledde till lägre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad. Produktivitet hade som enskild faktor störst påverkan på driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lägre driftskostnad per m3fub. .

Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent.

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet.För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland.Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system..