Ett hjÀrtopererat barn vÄrdas pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen. Den postoperativa vÄrden krÀver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen Àr specialistutbildad pÄ barn och intensivvÄrd. Arbetstempot Àr högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjÀrtopererade barnen Àr svÄrt sjuka och det Àr av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vÄrdar barnen. Genom vÄrdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vÄrdandet kan vÀlbefinnandet öka för mÀnniskan i olika livssituationer.

Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

En problematik som har upplevts Àr att de gestaltningsintentioner som finns i projektet inte genomlever hela processen och realiseras i fÀrdig vÀganlÀggning. Inom Trafikverket pÄgÄr ett arbete för att öka andelen totalentreprenader (SOU 2011). Detta innebÀr förÀndrade förutsÀttningar för kravstÀllande i projekt, vilket blir sÀrskilt pÄtagligt i gestaltningsfrÄgor. Behov finns enligt personer involverade i branschen av att klargöra tillvÀgagÄngssÀttet för gestaltningsarbete vid totalentreprenad. I en totalentreprenad, dÀr ett större ansvar för de gestaltningsmÀssiga aspekterna ligger hos entreprenören, stÀlls sÀrskilda krav pÄ gestaltningsprogram och de handlingar i förfrÄgningsunderlaget som behandlar gestaltningsaspekter.

Detta projekt, i kursen Examensarbete i teknisk design, produktionsdesign vid LuleÄ tekniska universitet, har utförts pÄ Scania CV AB i SödertÀlje mellan januari och juni 2014. Utöver denna rapport presenterades projektet bÄde vid LuleÄ tekniska universitet och vid Scania CV AB. Fokus i arbetet var att ta fram en metod för riskbedömning avseende hand- och armvibrationer hos handhÄllna verktyg som Àr anpassad för Scanias produktionsverksamhet i Sverige. MÄlet var att Scania pÄ ett enhetligt sÀtt ska ha kontroll över vibrationsexponeringen som arbetstagarna utsÀtts för, i enlighet med kraven frÄn Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2005:15 ? Vibrationer, dÀr insats- och grÀnsvÀrdet Àr 2,5 m/s2 respektive 5,0 m/s2.

En interaktiv tavla Àr en teknisk utrustning med en rörelsekÀnslig skÀrm kopplad till en dator, projektor och ett nÀtverk. Med hjÀlp av den interaktiva tavlan fÄr lÀraren lÀtt tillgÄng till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad.Nya medier stÀller nya krav pÄ hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till detta. De forskningsfrÄgor som utreds i undersökningen Àr: Vilka problem och möjligheter identifierar lÀrare med den interaktiva tavlan och hur förhÄller de sig till dessa? UppstÄr nya krav pÄ lÀraren nÀr möjligheter och problem identifieras?Undersökningen Àr kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frÄgor har anvÀnds som metod. Metoden Àr lÀmplig för att fÄ fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen.

I modern tid, andra vÀrldskriget och framÄt, har finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan pÄ börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige Àr dessvÀrre vÀldigt tunt. Det finns en studie frÄn 1992 av Lars Olbert dÀr han kartlÀgger svenska finansanalytikers informationsanvÀndning och vilka vÀrderingsmodeller som anvÀnds i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartlÀggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. DÀrav denna studie.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken information och vÀrderingsmodeller som svenska finansanalytiker anvÀnder vid företagsvÀrdering 2011 samt att kartlÀgga om det finns skillnader i informationsanvÀndning mellan 1992 och 2011.Studien utgÄr ifrÄn en kvantitativ metod dÀr empirin samlades in genom en webenkÀt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande Àr, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan fÄ. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hÀlsa. Det Àr ocksÄ utifrÄn den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Vid utveckling av elektroniska lÀromedel Àr anvÀndbarhet en viktig faktor. Vad som Àr anvÀndbart Àr beroende av anvÀndarens behov och förutsÀttningar och lÀromedel har ofta en heterogen mÄlgrupp. MÄlet med den hÀr undersökningen har varit att besvara frÄgan hur e-lÀromedel kan anvÀndbarhetsanpassas för olika lÀrstilar. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av litteraturstudier samt intervjuer med lÀromedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lÀrstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för anvÀndbarhet i e-lÀromedel.

Hela mediebranschen Àr idag inne i stÀndigt pÄgÄende förÀndringsprocess. Alla medieorganisationer, sÄvÀl pÄ global nivÄ som pÄ lokal nivÄ, pÄverkas pÄ ett eller annat sÀtt och mÄste ta stÀllning till hur de ska agera i förÀndringarna. Att utforma hÄllbara strategier för nÄgot som Àr i stÀndig förÀndring Àr dock inte helt okomplicerat.     I den hÀr studien har fyra vÀrmlÀndska medieorganisationers förhÄllningssÀtt till strategier i förÀndringsprocesser undersökts. TvÄ av dem, Nya Wermlands-Tidningen och TV4 VÀrmland, Àr kommersiellt drivna, medan tvÄ av dem verkar för public service, nÀmligen Sveriges Televisions VÀrmlandsnytt och Sveriges Radio VÀrmland. Dessa organisationer har valts ut för att det kan vara intressant att se hur det ser ut pÄ lokal nivÄ, samt om synen pÄ strategier i förÀndring skiljer sig Ät beroende pÄ om de verkar kommersiellt eller inte.     För att besvara syftet med studien har tvÄ delstudier genomförts, dels en kvalitativ samtalsintervju, dÀr en person i ledningen pÄ respektive medieorganisation har intervjuats och dels en mindre kvalitativ innehÄllsanalys.

Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn till Inre HamnomrÄdet. Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt.

Bakgrund AnestesisjukvÄrden i Sverige upprÀtthÄller en hög grad av patientsÀkerhet. Trots detta innebÀr all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förÀndrat synsÀtt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsÀkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okÀnda risker.Syfte Syftet Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsÀkerhetsrisker i samband med anestesisjukvÄrdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor pÄ tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehÄllsanalys.Resultat Studien pÄvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvÄrd och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. HuvudomrÄdena för de latenta risker som framkom Àr - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

MÄnga gamla spel som spelades pÄ gamla konsoler och datorer kördes pÄ sammamaskin med tvÄ eller flera spelare anslutna med egna individuella kontroller. Idag Àrinternet vÀl utspritt och mÄnga spel erbjuder multiplayer-spel via internet. Detta varförstÄs inte möjligt pÄ de gamla konsolerna och datorerna, men med hjÀlp av deemulatorer som finns för mÄnga gamla plattformar idag kan man skapa möjlighetenatt spela över internet i de gamla spelen genom att skicka varje knapptryckning enspelare utför mellan spelarnas datorer och pÄ det sÀttet emulera det existerandeflerspelarlÀget i spelet.Kaillera-protokollet, som Àr baserat Client-server-arkitekturen, Àr ett protokolldesignat för att spela gamla spel genom emulatorer över nÀtverk. Det harimplementerats i ett antal populÀra emulatorer med hjÀlp av ett tredjepartsbibliotekmed samma namn. Kaillera fungerar genom att synkronisera spelarnas input for eachbild som visas i spelet.