Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

I utarbetandet av denna rapport som är ett examensarbete vid YTH väg och anläggning, Luleå Tekniska Universitet återges information om trafiksäkerhet, trafikmiljö, en kort sammanfattning av olika lösningar och problem vid korsningar. Det underlag som vi baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillförde ämnet information. Vi har valt att redogöra för både den förändring vi föreslagit men även de förkastade lösningarna för vägsträckan Avaviksvägen. Detta går att utläsa i en teknisk beskrivning enligt AMA98 och ATB- väg, mängdförteckningar och de ritningar som tillhör projektet. I rapporten redovisas även en ungefärlig kostnad för genomförandet av projektet.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten.På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten.

Sammanfattning (for english: scroll down) Titel: Entreprenören i servicebranschen Seminariedatum: 2007-05-31, 2007-06-01 Kurs: SMT302 Kandidatuppsats 10p Författare: Jimmy Heijel, Lars Jacobsson, Fredrik Svensson Handledare: Elin Bommenel, Carl R. Hellberg Nyckelord: Entreprenören, serviceentreprenören, servicebranschen, service management, kontrollens lokalisering, innovationsförmåga, riskhantering, prestationsbehov och intuition. Syfte: Att med utgångspunkt i entreprenörers vedertagna egenskaper identifiera beskriva och analysera egenskaper som särskiljer entreprenörer i serviceverksamheter. Metod: Arbetet genom uppsatsen har följt ett kvalitativt angreppssätt där en deduktiv ansats använts. Två intervjuer har gjorts med entreprenörer verksamma i näringslivet.

Tidigare undersökningar visar att nästan nio av tio gymnasieskolor använder sig av produkter från en dominerande aktör, nämligen Microsoft. Syftet med vår studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte använder sig av alternativ såsom öppen källkod och fri programvara i större utsträckning. Vi valde att avgränsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, såsom operativsystem, kontorsprogram och webbläsare. Vidare valde vi att lägga fokus på de datorer som står till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i Skåne län.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel cykel i konceptstadiet.

When searching for better and more practical interfaces between users and their computers, additional or alternative modes of communication between the two parties would be of great use. This thesis handles the possibilities of using eye and head movements as well as voice input as these alternative modes of communication. One part of this project is devoted to find possible interaction techniques when navigating in a computer interface with movements of the eye or the head. The result of this part is four different controls of an interface, adapted to suit this kind of navigation, combined together in a demo application. Another part of the project is devoted to the development of an application, with voice control as primary input method.

Kalmar Energis kraftvärmeverk har sedan det togs i drift 2009 blandat bottenaskan med askan ifrån konvektionsstråken. Eftersom Kalmar Energi söker nya användningsområden för askorna var för sig har en separering av dessa blivit aktuell att undersöka.Syftet med rapporten var att ta fram en teknisk lösning åt Kalmar Energi för att transportera aska från konvektionsstråk 2 och 3 till flygasksilon på Moskogen kraftvärmeverk.Rapporten har skrivits i nära samarbete med Moskogens driftpersonal samt med tillgång till deras arkiv och DCS. Rapporten har gjorts som en kvalitativ undersökning med intervjuer och en litteraturstudie.Den tekniska lösningen resulterade i att aska från konvektionsstråk 2 och 3 transporteras via cellmatare, skruvar och fallrör till en ny gemensam stoftsändare. Stoftsändaren kommer sedan pneumatiskt transportera askan via en ny transportledning direkt till flygasksilon..

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

This master thesis attempts to answerthe question if a startup with amaterial innovation needs a specialbusiness development model. Mainstreambusiness development literature is notwell adapted to the rigor of testing anew material and bringing it tomarket. This was studied using threedifferent methods. First of thetheories that are considered canonicalfor high tech business development wasexamined. The next step was to go into the role of a business developer inone of the hottest high tech materialinnovation startups this decade,Disruptive Materials.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lärande på arbetsplatsen genom att utgå ifrån personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns på företag är ett värdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den på ett effektivt sätt skulle både medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anställda ska kunna få mer ansvar och möjlighet att förbättra sin arbetsplats med hjälp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

When contemplating entering an alliance the rationale behind the decision should differdepending on the size of the companies involved as well as on other important factors. The importantfactors influencing the decision are related to the resource pooling potential of the alliance,the power structure along with the business network the companies are a part of. Theanalysis has shown proof of a need for cooperation if one wish to succeed in the telecommunicationindustry and it has also determined which resources that are deemed to be most important toget in touch with, for our study object, to facilitate its access to the market. Those resources aredefined as a direct channel to the customer, funds/capital and the access to relevant businessnetworks. To get in touch with these lacking resources, three alternative approaches has beenproposed; all of them involving a strategic alliance decision.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.