AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete som är den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet Teknisk Design som har utförts under 10 veckor våren 2008. I dag finns en mängd kundvagnar i olika utföranden i butikerna. Ett behov är inte tillgodosett, det är att handla med barnvagn samt att ha flera barn med sig. Företaget Likolo kom på en idé med en kundvagn med en lyftfunktion för barnvagnen och en ståbräda för barn. Denna idé patenterade företaget som nu vill ha hjälp med att färdigställa kundvagnen.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgångsrikt? Metod: Kvalitativ enkätundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgångsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag är logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjärde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rättvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behålla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rättvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt..

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Detta arbete vänder sig till aktiva pedagoger och lärarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i många skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen är det som vi tycker ska tillämpas i större utsträckning undervisningsmässigt för elevernas förståelse men används bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rätt i klassrummet? Vår problemprecisering är därför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vår problemprecisering användes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Målsättningen med att göra en teknisk användarhandbok för produktion av mindre tidningar är att underlätta arbetet för andra som ska skapa en tidning. Studenter i liknande projekt samt övriga personer som arbetar med tidningsproduktion ska enkelt kunna använda sig av handboken. Att stegvis kunna följa arbetsgången i produktionen är något som förhoppningsvis ska kunna hjälpa många. Rapporten inleds med en teoridel som sammanfattar de begrepp som används inom grafisk design. Den följs sedan av användarhandboken.Användarhandboken inriktar sig mest på den tekniska delen när det gäller att skapa en tidning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.