Uppsatsen behandlar den svenska sÀkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt stÀllningstagande i Kosovokonflikten Är 1999, Afghanistankonflikten Är 2001, Irakkonflikten Är 2003 och den pÄgÄende Darfurkonflikten utifrÄn en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken kring normer som Àr stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida den svenska statens normativa stÀllningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar pÄ att det i den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen framhÄlls vÀrdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter Àr inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar pÄ att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger pÄ en nyttomaximerande aspekt, det vill sÀga Sveriges normativa stÀllningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter Àr inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

MÄnga har tröttnat pÄ traditionell reklam och utvecklingen gÄr mot att finna nya sÀtt att marknadsföra produkter och varumÀrken. Produktplacering möjliggör detta genom att vÀva in produkter som en del av handlingen i vanliga filmer och TVserier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det relativt nya fenomenet produktplacering, hur det anvÀnds idag och hur det kommer att förÀndras i framtiden. NÄgra av de slutsatser vi dragit Àr att produktplacering ses som ett nytt och ytterligare sÀtt att synas pÄ. TV och film har stor potential att pÄ kort tid öka varumÀrkeskÀnnedomen för en produkt samtidigt som man fÄr en snabb geografisk spridning genom medierna.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med lÀroplanens mÄl som har med hÀlsa att göra. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad har lÀrarna för uppfattning om vad hÀlsa Àr?Hur undervisar lÀrarna i hÀlsa?Hur arbetar lÀrarna med att ge eleverna ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan?MetodFyra aktivt verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ i Stockholm intervjuades. För att fÄ fram ett resultat och besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av ett arbetssÀtt som innebÀr att samla in, analysera samt tolka data.ResultatResultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter i lÀrarnas sÀtt att se pÄ hÀlsa, att undervisa i hÀlsa samt att ge sina elever ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan. Tre av fyra lÀrare menar att hÀlsa har fler Àn en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hÀlsa.

Vi fann att hushÄllen i Norrköping har nytta av flertalet tjÀnster som i framtiden kan komma att erbjudas via Stadsnet.com. Dock Àr det Àr svÄrt att ta betalt för tjÀnster som tidigare erbjudits gratis via Internet. Vi ser ocksÄ att Stadsnet.com som nÀtverk ger kunden ett mervÀrde om det i framtiden fortsÀtter att vÀxa, med bÄde fler bredbandsanvÀndare och fler Service Providers. I undersökningen med Service Providers fann vi att de intervjuade företagen vill anvÀnda sig av portaler sÄ som Stadsnet.com istÀllet för att driva egna portaler..

Denna uppsats belyser processen dÀr biogas bildas och hur denna process utnyttjas av mÀnniskan. MÀnniskan kan anvÀnda biogas till att driva fordon, alstra el och vÀrme och biprodukterna frÄn processen kan anvÀndas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jÀmförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikÀllor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikÀlla för framtiden. Uppsatsen behandlar Àven ett miljöperspektiv dÀr vi analyserar hur biogasen pÄverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda pÄ Àr om biogas Àr en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön..

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen. DÀrefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem pÄ liknande platser i staden. Den problematik som undersöks hÀr liknar förutsÀttningarna i BergÄsa med olika trafiksystem i konflikt.

Banken har genomgÄtt en stÀndig förÀndring sedan den etablerades. I början fanns bara bankkontor men idag har den utvidgats med bland annat internetbank, telefonbank och bankomater. Det mesta tyder pÄ att banken kommer att fortsÀtta att förÀndras och utveckla sina tjÀnster och erbjudanden.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva hur banktjÀnsterna borde Àndras utifrÄn ungdomars bankvanor och syn pÄ banken. Detta för att hÀnga med i denna förÀndring och kunna hÄlla konkurrensen med de andra bankerna. Dagens ungdom Àr nÀsta generation ut pÄ bankmarknaden och det Àr dÄ extra viktiga att ta till sig denna nya mÄlgrupp.Vi har valt att undersöka bankvanor hos ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet.