Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Denna uppsats redogör för olika begrepp, metoder och beräkningar som är nödvändiga för att optimera sin spelstrategi i tärningsspelet Yatzy. De begrepp som tas upp i denna uppsats är bl.a. vad Markov-kedjor, sållprincipen och framför allt vad väntevärden är för något, och hur vi kan tillämpa dessa begrepp i spelet Yatzy. Metoderna som har använts när vi beräknat väntevärden kommer i många fall vara relativt likvärdiga, men vi kommer även att påvisa skiljaktigheter. Tanken med uppsatsen är att i varje situation som kan uppstå under spelets gång, kunna välja den spelstrategi som leder till så optimala förhållanden som möjligt..

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Syftet med uppsatsen är att belysa de bevissvårigheter som uppstår när den skattskyldige har levt under existensminimum utomlands. Uppsatsen förklarar begrepp inom bevisningen, som bevisbörda, bevisvärdering och beviskrav. Den tar även upp begrepp som är nära sammankopplade med dessa, som utredningsansvar och officialprincipen. Uppsatsen försöker att, med hjälp av ovanstående begrepp, reda ut vem som har bevisbördan, utredningsansvaret osv. i taxeringsmål i allmänhet och skönstaxeringsmål i synnerhet.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte är att analysera dessa begrepp men även att undersöka hur brukarmedverkan på allmänna platser fungerar..

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

SammanfattningKonsthantverk är ett begrepp som förändras i förhållande till hur samhället förändras. Denna studie är därför inriktad på hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhälle eftersom den ligger så nära andra begrepp såsom ?design?, ?slöjd?, ?konst?, ?hantverk? och ?formgivning?. Syftet är att skapa en större förståelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men också för de som verkar inom eller i de närliggande begreppen. Studien är uppbyggd på litteratur som berör konsthantverk där olika personer har tolkat och försökt sig på att identifiera begreppet.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.