Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik.·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik?a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998).

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärareanvänder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska fåen bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vianvände oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de användesig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att deflerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena,för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer isin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, såatt de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Ialladesignprocessermåstemantahänsyntillettmediumsegenskaper.Dettaäringetnyttinomdesign.Ändåförekommerdetoftainommänniska--?datorinteraction(HCI)ochinteraktivsystemdesignattteknikensegenskaperbarasesöversomhastigast.Teknikenäroftaabstraherad,utanatttillräckliguppmärksamhetgestillhurderasdistinktaegenskaperöppnaruppfördesignmöjligheter.IdenhärrapportenbeskrivsetttillvägagångssättsomkallasInspirationalBitsförattblimerbekantmeddesignmaterialetinomHCI,detdigitalamaterialet.Detärocksåettsättförattblibättrepåattförmedlakunskapentillallagruppmedlemmariettinterdisciplinärtdesignteam.InspirationalBitsskapas?snabbtochsmutsigt?menärfulltfungerandesystemibådehard--?ochmjukvara,medmåletattblottaenellerfleraavdedynamiskaegenskapernahosdigitalamaterial..

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med vår undersökning var att kartlägga elevers lärstilar samt att ta reda på elevers upplevelse av att ha fått veta sin lärstil. Vi har använt oss av en lärstilsanalys för att kartlägga lärstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda på elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i Luleå kommun. I vår undersökning kom vi fram till att elever har olika sätt för att lära sig på bästa sätt. Vi måste därför som lärare anpassa vår undervisning så att den passar alla elevers olika sätt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Det finns olika tekniker för att lära sig få klardrömmar. Man kan gå från vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten när man är i drömmen. Ytterligare en metod är att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jämfördes effektiviteten i att få klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11.

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.