Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gÀller att ligga i framkant för att vara med och slÄss om kunderna. Marknadsföring har lÀnge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nÄ ut direkt till sin mÄlgrupp i realtid - gratis. Sociala medier Àr ett omtalat Àmne som ger organisationer möjligheten att fÄ direktkontakt med sin definierade mÄlgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik Àr att veta hur organisationer ska anvÀnda de sociala medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bÀst samt hur de bÀst kan anvÀndas. För organisationer som inte Àr bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja anvÀnda de sociala medierna och dÀrför behövs vÀgledande rÄd.Syftet med denna uppsats som skrivs i Àmnet Informatik Àr att studera befintliga strategier för sociala medier och utifrÄn dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vÀgledande rÄd för anvÀndande av sociala medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och förelÀser inom Àmnet sociala medier ges en verklig bild av hur dessa medier anvÀnds inom marknadsföring.

En ökad miljömedvetenhet och högre klimatmÄl vÀrlden över, stÀller allt större krav pÄ nyutvecklad teknik. Ett stort fokus ligger dÀrför pÄ energieffektivitet dÀr transportfordon pÄverkas i stor utstrÀckning. Med detta vÀxer miljöfordonsflottan och tekniska lösningar för att reducera miljöbelastningen har utvecklats, dÀr inte endast motorernas energieffektivitet högaktas. Tekniska lösningar med exempelvis energiregenererande bromsar dÀr bromsenergi tillvaratas, vilken annars endast bildar vÀrme, finns redan. Forskning om energiregenererande tekniska lösningar anses dÀrför avgörande vid ett högt uppsatt energimÄl för miljöfordon.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

Tekniken Àr en stor del av alla barns vardag i samhÀllet, detta ger oss dÀrför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns sprÄkutveckling i deras tidiga Är. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) stÄr det skrivet att förskolan ska frÀmja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen Àr i stÀndig rörelse framÄt, hela tiden upptÀcks nya fantastiska anvÀndningsomrÄden kring de IT-verktyg vi anvÀnder oss av idag. Tekniken Àr hÀr för att stanna! Hur kan vi delge vÄr kunskap till barnen inom anvÀndningsomrÄdet pekplattan nÀr det gÀller barns sprÄkutveckling?Syftet med studien Àr att undersöka hur pekplattan anvÀnds i förskolans verksamhet för att frÀmja barns sprÄkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna anvÀnder sig av pekplattan som ett verktyg nÀr det gÀller att frÀmja barns sprÄkliga utveckling.Denna studie Àr kvalitativ dÄ författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrÄn observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de anvÀnder pekplattan genom intervjuer.

Near Field Communication (NFC) Àr ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste Ären. NFC bygger pÄ en redan befintlig teknik, som kallas Radio Frequency Identification (RFID), som Àr en teknik som har till uppgift att lÀsa information pÄ avstÄnd med hjÀlp av radiovÄgor. NFC anvÀnds redan flitigt i Japan, men har Ànnu inte riktigt slagit igenom i vÀstvÀrlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, dÄ de anvÀnder den som exempelvis passerkort. Exempel pÄ företag som anvÀnder sig av NFC i Sverige idag Àr ?ICA to go? och ?SAS?.

The aim of this report is to examine the possibilities to use network theories to perform vulnerability analysis on complex networks. The scoop of this work is also to improve the possibilities to chart, analyze and present the vulnerability in a power grid. In this report it has been, using power outage statistics, possible to verify, that network theories can be used to evaluate the vulnerability of an infrastructure network. However further studies to establish values on how vulnerable a network is are needed..

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord pÄörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundlÀggande tekniskakrav för de delsystem som ingÄr i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som Àr framtagnamed spÄrbarhet i sjöoperativa förmÄgor, erfarenheter frÄn den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som Àr möjligt att uppnÄ med dagenstekniknivÄ, presenteras som ett förslag till vÀrderingskriterier och effektmÄtt med tyngdpunktpÄ de krav som stÀlls pÄ luftfartyget (UAV) i sig..

Elektroniska böcker Àr ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort nÄgra stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka brister som finns i utlÄningssystem för e-böckerna. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en nÀrmare titt pÄ Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och anvÀndbarhetstest samt en teorigenomgÄng Àr basen för vÄr undersökning. Med hjÀlp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlÄning, ur ett anvÀndbarhetsperspektiv, och dra vÄra slutsatser utifrÄn de resultat vi fÄtt.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

This report is the result of a project work carried out at Karlstad University in conjunctionwith the local consulting firm Camatec where most of the work has been performed.The work can be classified as a classic engineering work with supportive theories andcalculations which in this context is relevant.The engineering project has focused on developing new standards for a conveyor that is usedin the VĂ€rmland paper industry where large rolls of paper are produced. A conveyor can takeits appearance in many different forms but in this thesis it has been an exemplary look and ithas also become modulatable with a central section, a drive end and a turning end.The construction work has been build under CAD programs such as Pro Engineer, drawingshave been created and costings have been analyzed. Strength calculations have been made andcooperation from several different companies have erected to explore different solutions andideas for a modern and sustainable conveyor..

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.