Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Uppsatsen bygger pĂ„ en nĂ€rlĂ€sning av ett antal kröniketexter frĂ„n svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet ? deras ursprung Ă€r annanstĂ€des Ă€n den nuvarande uppehĂ„llsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm.Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ?Att vĂ€nda hem i text?, innebĂ€r att man som skribent skriver om ett dĂ€r och dĂ„, och lĂ„ter detta framstĂ„ som en referenspunkt för sitt hĂ€r och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginĂ€ra och minnesresor.Studien söker svar pĂ„ hur resan, vilken form den Ă€n företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men ocksĂ„ om hemvĂ€ndarmotivet i texterna tyder pĂ„ ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sĂ€tt att observera verkligheten. Även berĂ€ttarens auktoritets betydelse för berĂ€ttelsens autenticitet avhandlas.Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av kĂ€nslan ?nostalgi? och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberĂ€ttarens teknik, samt i Torsten ThurĂ©ns studium i grĂ€nsöverskridande litterĂ€ra genrer.Undersökningen Ă€r uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick frÄn frÄgorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder anvÀnder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier frÄn bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland anvÀndes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkÀtunderökningar med cirka 40 elever frÄn tvÄ grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlÀttar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutÀndan framgÄr det dock att erfarenhet Àr ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter pÄ ett givande sÀtt.

Denna uppsats kommer att berÀtta om hur guldsmidestekniken uppfanns eller utvecklades i den organiska stilen av Art Nouveau (AN) under denna epok. Den utforskar de olika teknikerna som fanns pÄ den tiden och fokuserar utifrÄn guldsmedens synpunkt.Uppsatsen tar upp en kort allmÀn information om AN. Uppsatsen tar upp de frÀmsta tekniker som anvÀndes inom AN, frÀmst emaljering och dess grupperingar, vilket var vÀldigt populÀrt under denna tidsperiod. Granulation anvÀndes ocksÄ inom denna tidsperiod om Àn i mindre utstrÀckning, för att sedan bli en mer framtrÀdande teknik inom Art Deco stilen. Gjutningsprocessen tas ocksÄ upp dÄ det likasÄ anvÀndes inom denna stil..

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.

The objective of this project was to develop an application for mobile phones using the Android operating system. The main goal was, with the help of GPS, to pinpoint locations, measure distance traveled and illustrate the progress on a map. Functionalities for just showing the map, fetching addresses and saving to a database was also implemented. The result of the work was a proper application, called MeasureApp, that fulfills the goals set in the planning stages of the project. MeasureApp can be used to measure distances where accuracy is not a main factor, i.e walks or runs.

In this bachelor thesis we have studied how interaction designers describe their profession. The research material is based on nine interviews with interaction designers. Questions cover areas such as interaction design tasks, what abilities they consider important, how they describe their relationship to the users, and cooperation with colleagues. We have analyzed the results using key terms such as habitus, field, and capital, as described by sociologist Pierre Bourdieu. The interviewees express humanistic views, and ask for more cooperation between interaction designers, as well as other people within the field of IT production.

Syftet med min undersökning Ă€r att belysa varför sĂ„ fĂ„ ungdomar vĂ€ljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan Ă„skĂ„dliggöras i tvĂ„ konkreta frĂ„gestĂ€llningar: 1. Varför vill sĂ„ fĂ„ elever studera naturvetenskap och teknik pĂ„ gymnasiet? 2. Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickor i det hĂ€r avseendet? För att belysa mina frĂ„gestĂ€llningar utarbetade jag en enkĂ€t som besvarades av 74 elever i Ă„r nio i en skola i SkĂ„ne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolĂ„r. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som vĂ€ljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner krĂ€ver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolĂ€mnena upplevs inte som sĂ€rskilt intressanta. ? Vissa Ă€mnesomrĂ„den inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? BĂ„de pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.

Denna uppsats vill beskriva tvÄ olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnÀrer och vetenskapsmÀn. Olika hÀndelser frÄn dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebÀr verksamheten nÄgonting nytt pÄ i alla fall i organiserad form. Det andra Àr att stÀlla E.A.T. och ASCI mot den linjÀra spridningsmodellen.

Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola. Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.

Under de senaste Ären har svenska hamnar behövt ta stÀllning till ett antal nya produkter pÄ marknaden som pÄstÄr sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det hÀr arbetet undersöker de resonemang som företrÀdarna för svenska hamnar har anvÀnt nÀr de har diskuterat investeringar i sÄdana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda pÄ dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrÀdarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna Àr positivt instÀllda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osÀkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har Àn sÄ lÀnge förhindrat dem frÄn att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framtrÀdande argumenten mot att investera Àr att investeringskostnaden Àr för hög i förhÄllande till förtjÀnsten samt att det Àr hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Utvecklingen av modern teknologi gÄr framÄt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med bÄde emotionella och funktionella shoppingvÀrden. Internetbutikerna lockar med deras tillgÀnglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har Àven börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom anvÀndning av surfplattor i butikerna; vilket har banat vÀg för omnichannel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar gÄr att kombinera med den fysiska butikens företrÀden i sÀljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Den hÀr rapporten handlar om hur en optimal nivÄ pÄ verifieringsinformation i kontrakt skall uppnÄs. NÀr kontrakten skrivs finns begrÀnsad information framme. Det finns kundkrav men systemkonstruktionen Àr inte faststÀlld. Radarsystem Àr vÀldigt komplexa produkter vilket leder till att det Àr mÄnga Är mellan kontrakt och slutleverans. Under tiden utvecklas ny teknik som kan leda till att konstruktionen behöver Àndras.

Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.