Sökresultat:
7993 Uppsatser om Teknik teknikundervisning teknikämnet förskolan grundskolan Lgr 11 lpfö 98(rev.2010) - Sida 52 av 533
NĂ€tverksspel i Macromedia Director
Detta examensarbete Àr utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap pÄ Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. MÄlet med examensarbetet vÀr att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska ocksÄ resultera i en presentation av nÄgra av de tillgÀngliga metoderna för att skapa nÀtverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan anvÀndas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nÀtverksapplikationer i Macromedia Director. DÀrefter följer en beskrivning hur spelet Àr uppbyggt och en genomgÄng av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..
Robotens och andra grÀsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemtrÀdgÄrden
Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut.
Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.
Fritidsverksamheten inifrÄn : Vad elever efterfrÄgar och fritidspedagoger vill erbjuda
Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.
FramstÀllningen av afrikanska landslag under fotbolls-VM 2010 i Dagens Nyheter och Expressen
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under vÀrldsmÀsterskapet i fotboll 2010 nÀr det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?UtifrÄn 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrÄn Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, dÀr de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fÄtt representera Dem i motsats till vÀstvÀrldens Vi.
Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen?
Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).
En litteraturstudie om samverkan mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan.
Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.
"AnvÀnder ni samma symboler, det gör ni inte va?" : Ikon, index och symbol: En analys av teckenbruk inom Försvarsmakten, RÀddningstjÀnsten och Polisen.
Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisvĂ€sendet och rĂ€ddningsverket i Ăstergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan anvĂ€ndas för att förbĂ€ttra koordinationen mellan civila och militĂ€ra organisationer, och pĂ„ sikt Ă€ven militĂ€ra och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militĂ€ra och civila organisationer - som har ett tĂ€tt samarbete vid olika former av samhĂ€lleliga kriser - ser pĂ„ sin organisationsspecifika teckenanvĂ€ndning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det gĂ„r att finna skillnader i de olika organisationernas syn pĂ„ och anvĂ€ndning av tecken.Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstĂ„ende projektstudie och fokuserar pĂ„ hur företrĂ€dare frĂ„n försvarsmakten, polisen och rĂ€ddningstjĂ€nsten, utifrĂ„n en semiotisk inramning, ser pĂ„ sin teckenanvĂ€ndning. Syftet Ă€r att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nĂ„ en större inblick i hur företrĂ€dare för de tre organisationerna stĂ€ller sig till den egna teckenanvĂ€ndningen har utdrag ur ljudinspelat material frĂ„n tvĂ„ olika sessioner analyserats.
Additiv tillverkning av slutprodukter : -Vilka faktorer pÄverkar val av tillverkningsmetod?
SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.
Luft och artikulation : Teknik och analys i GrĂžndahls trombonkonsert
Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.
Samordning av sex- och samlevnadsundervisning i svenska grundskolan
Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfÀllig i mÄnga skolor. Undervisningen varierade bÄde inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien Àr att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lÀrare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjÀlp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.
Teknik i skolans tidigare Är : Vad ska elever kunna i slutet av Är 3?
Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lÀrare ansÄg att elever bör ha i slutet av Är 3. Studien inleddes med en innehÄllsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och lÀromedel. Dessa analyserades utifrÄn lÀroplanens syn pÄ kunskap. Sedan anvÀndes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkÀtundersökning bland lÀrare i Är 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i lÀromedlen var mÄnga och varierade, vilket visade att kursplanen lÀmnat ett stort tolkningsutrymme för lÀromedelsförfattare. EnkÀterna visade att de typer av kunskaper som lÀrarna vÀrderade högst var fÀrdigheter följt av fakta, förstÄelse och förtrogenhet..
LÀrare och inkludering i grundskolan: En studie om hur lÀrare arbetar med inkludering av elever med utvecklingsstörning i grundskolan
Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.
FöretagsvÀrdering : Metoder och utfall ur ett finansieringsperspektiv
Tanken med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för företagsvÀrdering. Dessutom vill jag studera hur faststÀlld köpeskilling/vÀrdering stÀmmer med bolagets utveckling de nÀrmaste Ären efter vÀrderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvÀrvskredit pÄ hela vÀrderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av vÀrderingar och bokslut.Den vanligaste metoden som anvÀnds vid professionell vÀrdering Àr enligt min uppfattning kassaflödesvÀrdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvÀrv via kassaflödet..
TGfU och Enhanced Guided Discovery i fotbollstrÀning : Observation av en akademitrÀnares arbetssÀtt
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att utvĂ€rdera hur en fotbollstrĂ€nare i en ungdomsakademi bedriver fotbollstrĂ€ning utifrĂ„n de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lĂ€rande samt starkare sjĂ€lvbestĂ€mmande motivation. Detta leder till följande frĂ„gestĂ€llningar:* Hur stor del av trĂ€ningar med syfte att utveckla spelförstĂ„else, taktik och teknik Ă€gnas Ă„t övningar som Ă€r isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av trĂ€ningstiden Ă€gnas Ă„t paus/samling och effektiv trĂ€ningstid?* Ăr trĂ€narens arbetssĂ€tt prĂ€glat av EGD vid inlĂ€rning av spelförstĂ„else och teknik?Metod I studien medverkar en trĂ€nare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrĂ„n den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrĂ„n Stenling (2013).
LTA kontra sjÀlvfall : Ett lÄngsiktigt perspektiv
Detta arbete syftar till att göra en utvÀrdering av hur de tvÄ skilda spillvattensystemen LTA (LÀtt TryckAvlopp) och konventionellt sjÀlvfallsavlopp stÄr sig mot varandra ur ett lÄngtidsperspektiv. Aspekter sÄ som investering, drift, underhÄll, miljöpÄverkan, teknik och anlÀggning har analyserats och sammanstÀlls av denna rapport, samt ett program som berÀknar den ekonomiska aspekten mellan respektive system. Programmet, dÀr anvÀndaren ges möjligheten att specificera sitt eget omrÄde, ger en fingervisning om den lösning som ur ekonomisk aspekt Àr mest fördelaktig. Detta kombinerat med den kunskap som samlats i rapporten ska leda till ett mer medvetet val hos kommuner och andra VA-huvudmÀn i Sverige..