Den hÀr uppsatsen behandlar ett konstnÀrligt projekt dÀr fem lÄtar inom rockgenren skrivits och spelats in av en och samma person. Syftet Àr att utvecklas pÄ sitt huvudinstrument, i det hÀr fallet trumset, genom att spela in lÄtarna och spela samtliga instrument sjÀlv. Undersökningen fokuserar pÄ varför man kan ha nytta av att bemÀstra andra instrument för att bÀttre förstÄ sitt eget. Loggbok har förts under hela processen för att kunna kartlÀgga vad som lett fram till nya upptÀckter och insikter.MÄnga duktiga musiker har det gemensamt att de bemÀstrar fler Àn ett instrument. Att gÄ in i de andra ensemblemusikernas roller ger individen en bredare koll pÄ helheten.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Binauralt ljud innebÀr Äterskapandet av ljudsignaler sÄ som mÀnniskan uppfattardem. Detta kan genomföras med hjÀlp av en teknik bestÄende av tvÄ mikrofonersom placeras vid öronen pÄ ett dockhuvud. Uppspelning av ljudet i hörlurar gör attkÀnslan av avstÄnd och riktning bevaras. Tekniken har utvecklats sedan slutet av1800-talet men fortfarande inte brett ut sig och nyttjats i nÄgon större utstrÀckning.Denna rapport undersöker vad binauralt ljud gör för lyssnarens upplevelse av ljud,samt diskuterar varför denna teknik inte anvÀnds mer.Genom en undersökning bland studenter pÄ Kungliga Tekniska Högskolan iStockholm har vi jÀmfört en binaural inspelning, skapad specifikt för denna studie,med samma inspelning i monoljud. Samtliga deltagare ansÄg att den binauralainspelningen var mer verklighetstrogen och flertalet rapporterade fysiska reaktionersom en följd av detta.

I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. DefrÄgestÀllningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktÀr, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat tvÄ svensklÀrare pÄ grundskolan och fyra elever. Resultaten frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats med utgÄngspunkt bÄde i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Trafikverket vill ta reda pĂ„ hur de skaimplementera BIM (Building information modeling) som ett arbetssĂ€tt i sinorganisation vid projektering, byggande och förvaltning. Syftet med det hĂ€rexamensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur Trafikverket kommunicerar med BIM-modelleridag och hur man kan utvecklas.Det Ă€r fĂ„ mĂ€nniskor i anlĂ€ggningsbranschen som idag har erfarenhet av att arbeta med BIM. Även i de projekt som jobbar med BIM idag sĂ„ behövs det alltid en BIM-samordnare som hĂ„ller i trĂ„darna. För att fĂ„ ett bra slutresultat sĂ„ mĂ„ste kommunikationen i ett projekt fungera bra. En förutsĂ€ttning för detta Ă€r att alla inblandade parter har samma mĂ„l med projektet, t.ex.

Ny teknik och beteendeförÀndringar kan vara nyckeln till att spara stora mÀngder fjÀrrvÀrme och el, med smÄ investeringar kan 56 MWh/Är el sparas och genom Àndrade speltider pÄ fotbollsplanen utomhus gÄr det att minska fjÀrrvÀrmeanvÀndningen med 400 MWh/Är (40% av totala fjÀrrvÀrmen)..

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

The purpose of this work is to investigate how 4-5 year olds perceptions of materials and material properties can be developed through an educational activity. The study is based on two interviews with eight children in that age category. The interviews were conducted before and after an activity where the children were first introduced to the subject by the tale of The three little pigs (Harris, 2009) and then given the opportunity to explore various materials related to the book. The kids got to experiment and explore how water affected materials and to compare different materials properties. The children were also attracted to build and create the material that was offered during the activity.

I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga behovet av en testbÀdd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag stÀller pÄ en testbÀddsmiljö för samverkan med sjukvÄrden. MÄlet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska TestbÀdd för Telemedicin och eHÀlsa, vid Medicinsk Teknik pÄ Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter frÄn medicintekniska företag och sjukvÄrden och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiÀrer. En enkÀtundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet frÄn intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom omrÄdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom omrÄdet medicinsk teknik har förÀndrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka faktorer som pÄverkar sjÀlva anvÀndningen vid införande av ny teknik i mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur 3G tekniken anvÀnds samt vilka komplikationer som tÀnkas finnas med brukandet av tekniken. Vi har valt att endast titta pÄ funktionaliteten i sjÀlva mobiltelefonen ur ett anvÀndarperspektiv samt hur anvÀndaren uppfattar och tar till sig tekniken. Vi har anvÀnt oss av ett mindre antal semistrukturerade intervjuer i vÄr studie. Teorin som anvÀnds i uppsatsen behandlaranvÀndaracceptans och anvÀndbarhetsaspekter.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.