En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Finn upps Àmnesverktyg Àr ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lÀrare. Genom att identifiera och lösa ett problem, sÄ fÄr man eleverna att tÀnka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lÀrarhandledningens upplÀgg, ger lÀrarna möjlighet att anvÀnda det i sin helhet eller bara vÀlja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lÀrarna erhÄllit genom att arbeta med Àmnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkÀt.

JÄMFÖRELSE AV DIASTOLISKA PARAMETRAR I LIGGANDE RESPEKTIVE SITTANDE STÄLLNING ZAHRAA ALSAFI Alsafi Z. JĂ€mförelse av diastoliska parametrar i liggande respektive sittande stĂ€llning. Examensarbete i i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2010. Ändringar av kroppsstĂ€llning medför Ă€ndringar i hjĂ€rtats diastoliska funktion. Studier har visat med hjĂ€lp av icke-invasiva metoder utförda med ekokardiografi, att de diastoliska parametrarna Ă€r större vid liggande i jĂ€mförelse med exempelvis stĂ„ende stĂ€llning.

En ny sportbil hÄller pÄ att tas fram, men bilen Àr fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet gÄr ut pÄ att skapa en teknisk illustrationen som informerar mÄlgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak pÄ tvÄ delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behÄlla betraktarens intresse samt tydligt visa rÀtt materialkÀnslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande Àr i ritningsstadiet har ingen tillgÄng till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gÄtt ut pÄ att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i VÀxjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbÀttrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som Àr mycket kvÀverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgÄr nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att fÄ processen att fungera har vikten lagts vid att fÄ en fungerande nitrifikation.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

I detta arbete Àr syftet att ta reda pÄ hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. TextillÀrare har tillfrÄgats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör pÄ det sÀttet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lÀrarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sÄdana fall. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ om eleverna behöver nÄgra förkunskaper och vilka i sÄdana fall. I uppsatsen bearbetas ocksÄ inlÀrning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lÀrare tillfrÄgats om vad de anser Àr vÀsentligt nÀr ett sjÀlvstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgÄ i lappteknik.

I dag gÄr utvecklingen av trÄdlösa nÀtverk snabbt framÄt. Zigbee Àr en helt ny teknik som bygger pÄ IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som bestÄr av en rad stora elektronikföretag. Zigbee Àr en teknik som inriktar sig pÄ lÄg energiförbrukning och lÄg kostnad. Tekniken Àr tÀnkt att anvÀndas för att stÀlla in och lÀsa av sensorer av olika slag.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

VĂ„rden pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning Ă€r högteknologisk dĂ€r tekniken ses som ett hjĂ€lpmedel i vĂ„rdandet för intensivvĂ„rdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företrĂ€de i intensivvĂ„rdssjuksköterskans arbete pĂ„ bekostnad av patientens behov av mĂ€nsklig nĂ€rhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmĂ€nsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvĂ„rdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet Ă€r inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie dĂ€r syftet var att undersöka intensivvĂ„rdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne pĂ„ patientsal genomförts, pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning i vĂ€stra Sverige.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i Äldrarna 4-5 Är intervjuats kring vardagsteknik med utgÄngspunkt frÄn tvÄ sagor berÀttade med flanoteknik. För att ge barnen en kÀnsla för sagornas huvudpersoner anvÀndes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens nÀrmiljö som pÄverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning.

Available as pdf.