Sök:

Sökresultat:

2508 Uppsatser om Teknik för hampaskörd - Sida 58 av 168

Panorama och VR teknik

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

LÀrarnas och elevernas syn pÄ anvÀndningen av moderna smarta verktyg som redskap i teknikorienterade kurser. Examensarbete i fördjupningsÀmnet Teknik och lÀrande

Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.

Hur mÄr gitarrister? : Om ergonomi och gitarristers hÀlsa

Mitt arbete berör Àmnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr syftet Àr att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hÀlsa gÀllande ergonomiska besvÀr. EnkÀten skickades ut till de studenter pÄ Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som lÀser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter pÄ tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det Àr med skador och besvÀr hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter sÀger mig att Àmnet ergonomi Àr mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning Àn i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar pÄ att mÄnga lider av besvÀr till följd av sitt gitarrspel.

LÀsplatta som hjÀlpmedel för dyslektiker

Denna uppsats tar upp frÄgan om en teknisk artefakt, i detta fall lÀs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svÄrigheter med lÀsningen. Studien har fokus pÄ lÀs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjÀlpa personer med lÀsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, lÀsa och lyssna samtidigt, genom att sÀtta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka lÀshastigheten och lÀsförstÄelsen hos dyslektiker med hjÀlp av sÄdan teknik pÄ en lÀs/surfplatta. Resultatet visar en trend pÄ att metoden fungerar.

Biblioteket som resurs i geografiundervisningen

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens vÀrld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, dÀrinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig kÀlla inomundervisningen. LÀroboken som förr i tiden var huvudlÀromedlet Àr idag i mÄnga Àmneninte lÀngre den enda kÀllan i undervisningen och mÄnga lÀrare tar fram material frÄnbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut pÄ olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka kÀllorsom biblioteket tillhandahÄller till geografiundervisningen..

Upplevelser av djur och utevistelse : Aktiviteter för barn pÄ Stenby 4H

Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

Barns agerande framför datorn i förskolan : datorn - redskap eller leksak

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.

ITIL i verksamheter

Den genomgripande datoriseringen som hĂ€rjar i dagens företagsvĂ€rld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett omrĂ„de som fĂ„tt en betyande roll. Idag tĂ€cks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta Ă€r ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mĂ€ngd begrepp och ramverk som vĂ€xt fram, dĂ€ribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela omrĂ„det.

Alternativ modernitet? : Per Jönsson Rösiö, Karl-Erik Forsslund och drömmen om en naturenlig samhÀllsordning

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

Hur vanliga Àr Mycoplasma genitalium-infektioner bland unga kvinnor och hur kan dessa infektioner behandlas?

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) Àr en liten bakterie utan cellvÀgg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien Àr svÄrodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover frÄn uretra/vagina. M.

Att vÀxa en stad

Spel blir större för varje Är som gÄr och dÀrmed Àven vÀrlden i vilken spel utspelar sig. Dessa vÀrldar  ska  fyllas  med  olika  typer  av  miljöer,  som  till  exempel  stÀder.  Att  lÄta  utvecklare skapa allt detta innehÄll i dessa spelvÀrldar,  som stÀder  och allt de innehÄller,  skulle ta upp för mycket av deras tid. Genom att procedurellt generera innehÄll kan man spara mycket tid. I  det  hÀr  arbetet  granskas  en  agentbaserad  teknik  för  stadsgenerering.  StÀderna  som genereras  Àr  tÀnkta  att  vara  Àldre  stÀder  som  har  en  stadsmur  runt  sina  Àldre  stadsdelar. Experimentmiljön  bestÄr  av  ett  rutnÀt  i  en  matris  likt  ett  schackbrÀde.  Agenter  skapas  i denna matris för att skapa vÀgar och hus.

?Det Àr jag som har mobilen? En studie om hur elever anvÀnder och kommunicerar med mobil teknologi under ett studiebesök

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.

Energiutredning och energibesparande ÄtgÀrder i nÀringsfastighet: Pet-food, NorrfjÀrden

MÀnskligheten stÄr inför den stora utmaningen att stabilisera mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. För att samhÀllet ska klara av omstÀllningen till ett miljövÀnligt och hÄllbart samhÀlle behöver man vidta stora energibesparande ÄtgÀrder. Ingen samhÀllssektor lÀmnas oberörd. I den hÀr rapporten undersöks hur elförbrukningen pÄ ett medelstort företag, Pet-food i NorrfjÀrden, PiteÄ kommun, kan minskas. Resultatet baseras pÄ en genomgÄng av relationshandlingar, tekniska dokument, intervjuer och mÀtningar pÄ plats pÄ företaget.

Experiment med mönster och tyg pÄ möbler

Mitt examensarbete handlar om hur man kan experimentera med mönster genom olika tyger och sedan klÀ möbler med det. Jag har arbetat med randiga tyger -bolstervar- dÀr jag klippt i tyget och sytt ihop det sÄ att rÀnderna har fÄtt mötas pÄ andra sÀtt Àn dom ursprungligen gjorde i vÀvstolen. PÄ sÄ sÀtt har jag byggt upp mina mönster av randiga tyger och sedan klÀtt in möbler i dessa tyger.I min undersökande del har jag studerat 5 tekniker att klÀ in och drapera möbler pÄ, alltifrÄn hur man kan tÀcka nÄgot med en harts till hur man kan jobba med lapptÀcken.UtifrÄn dessa undersökningar gjorde jag egna experiment ochmodeller som jag sedan utvÀrderade.Den teknik och det uttryck som jag till slut valde att arbeta med, vilket var lapptÀckesteknik, kom att bygga vidare pÄ ett koncept som jag arbetat med under min utbytestermin i Mexiko.I och med detta examensarbete tog jag det mexikanska projektet till svensk mark och arbetade med svenska uttryck i textilen.Jag har tillverkat tvÄ stycken stolar/fÄtöljer och ett skÄp..

Intern Kommunikation : hur ledningen kan pÄverka den interna kommunikationens effektivitet

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->